Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Den sista veteranens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
belysningen. Åter fyllas våra öron af dessa eviga stor-
mars dån. Jag skyndar inomhus och hör då och då ett
skrik, när något af männens tält håller på att gå öfver
ända, eller klangen af järn mot järn, då lösryckta tält-
pluggar åter förankras, eller ett sjungande, bortdöende
ljud, då mitt handfat tages af blåsten och åker i väg
uppåt bergsfoten. Man tycker sig vara ombord på en
bräcklig farkost, hvars segel fladdrar och klatschar i smäl-
lande snärtar, och de berguddar, som ännu svagt skymta
fram ur töcknet, äro farliga och hotande skär, mot hvilka
vi i nästa ögonblick skola krossas. Stor och majestätisk
är en sådan storm, då den i tygellöst raseri sveper öfver
jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
