Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Genom Bongbas bergstrakter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
och Sedik, med hvar sitt rep och på hvar sin sida ledande
den stora hunden, en ilsken best, som skällde, så att frad-
gan stod honom om munnen, och sökte bita dem, som
röfvat bort honom från hans husbonde. Hunden var
en så kallad »takkar», och Takkar fick han heta; han på-
minde om en S:t Bernhardshund, var ramsvart med en
hvit fläck på bringan och halsen, och vild som en varg.
De hade fått honom för två rupees.
Men icke nog därmed, Abdul Kerim hade också kursat
till sig ryttarens häst för 86 rupees och kom gladeligen
iTe
Scha-kangscham från läger CCCLIX.
skumpande efter oss, då vi redo ned från pasströskeln till
en längddäl, rik på tält, får och jakhjordar, och på ett
par ställen syntes ryttare, som ängsligt påminde om ett
uppbåd. Den nya hästen var elfva år gammal, hade ägaren
sagt, och komme han väl öfver sitt femtonde år, skulle
han lefva tills han blef trettio — men så länge behöfde
vi honom icke. Han var en ny medlem af vår trupp, och
väckte allmänt intresse, icke minst hos Takkar, som blef
lugnare, då han återsåg en gammal vän och olyckskamrat.
Vid dagens läger gällde det att se upp, ty nomader
bodde rundt omkring och herdar ströko med sina hjordar
omkring i backarna. För att hindra Takkar från att rymma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
