- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
442

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Den 24 april

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442
med dynor stoppade lilla läderlåda, däri universalinstru-
mentet skyddades; det skulle för framtiden, jämte sin inre
trälåda, rullas in i min bädd. Vidare hypsometerns läder-
fodral och aktinometern, som väl aldrig mer skulle kunna
användas. Det brännbara skulle kastas på elden, det
öfriga gräfvas ned. Ett par filtar af kamelull skulle också
slopas.
Till en början gjordes dock en förändring i våra bo-
stadsförhållanden. Jag skulle denna natt för sista gången
sofva i mitt gamla vindpiskade tält, där Abdul Kerim,
vår chef, alltifrån i morgon skulle slå sig ned och där han
sedan skulle taga emot gäster. Åt mig gjordes en afbalk-
ning i Abdul Kerims tält, ej större än att min bädd nätt och
jämnt fyllde ut dess areal af två kvadratmeter. Detta bås,
som efter lägring hölls slutet på alla håll, skulle för fram-
tiden bli min fångcell. Den var som en lönnlåda i en
byrå, och då den snart var färdig, inspekterade jag den
och fann den trång men treflig.
Suän var min perukmakare och han hade just full-
gjort, sitt värf, då Abdul Kerim tittade in i tältöppningen
och hviskade att fyra män med jakar voro i antågande
uppifrån dålen, samma väg vi gått ned från Kintjen-la.
I en hast ordnade jag förklädnaden och virade turbanen
om hufvudet, medan tältöppningen knöts igen och Tak-
kar blef bunden framför mitt tält. Sedan tittade jag i tält-
dukens kikhål, som vette uppåt dalen och såg åtta män,
gående till fots, i mörkblåa och röda dräkter, med röda
bindlar kring hufvudet, alla beväpnade med bössor och
svärd och ledande sina nio hästar; en man ledde två hästar
med bördor. Hvad i all världen skulle detta betyda! Röf-
vare voro de icke; sådana komma plötsligt och om natten.
De sågo snarare ut som folk i kronans tjänst; de två,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free