Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. Transhimalaya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
fot eller 7,090 meter och understiger sålunda föga Nien-
tschen-tang-la med dess 7,300 meter. Ryder och Burrard
togo för gifvet att dessa toppar stodo på en enda fort-
löpande kedja, hvilken på deras kartor framställes såsom
Brahmaputras vattendelare i norr. I texten (s. 95) fram-
håller dock Burrard med rätta, att denna kedja, som han
kallar »The Kailas range», icke är vattendelaren, då den
på sina ställen genombrytes af bifloder från norr. Men
Burrard begår samma misstag som Dufour, Hodgson,
Saunders och Atkinson, i det han tror på tillvaron af
en enda fortlöpande bergskedja norr om Tsangpo. Själf
funderade jag mycket på detta problem och har på en
öfversiktskarta öfver Tibets bergskedjor (1905) inlagt två
kedjor norr om Tsangpo, en uppfattning som öfverens-
stämda med F. Grenards på hans Carte de L’Asie Central
af år 1899.
* * *
En historik öfver den geografiska forskningen i ett
så föga kändt område som Transhimalaya, måste af helt
naturliga skäl bli ytterst kortfattad och knapphändig och
jag har med bästa vilja i världen icke kunnat upptäcka
några andra föregångare än de ofvannämnda — i de
delar af systemet, som falla innanför Tibets gränser, och
icke en enda i Transhimalayas centrala regioner. Då det
med rätta förvånade mången att ett så kolossalt område
af södra Tibet ända till vår sena tid förblifvit absolut
okändt, ehuru det var beläget alldeles inpå den engelsk-
indiska gränsen, gjorde man sig på vissa håll stort be-
svär att framleta argument och källor, stödda på mer eller
mindre apokryfiska urkunder och grumliga hypoteser och
som kunde användas till att bevisa att mina upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
