Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Från Indus’ källa genom okändt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
märken efter deras läger, en klipphäll svart efter elden,
tre stenar, mellan hvilka blåa lågor hoppat öfver jak-
gödseln och kommit vattnet att koka i en gryta.
Timme efter timme skrider vårt lilla följe framåt.
Sällan fängslas vår uppmärksamhet af något ovanligt. Där
ligger den hvitnade skallen af ett vildfår, Ovis Ammon,
med sina tunga, vackert svängda horn. Marken är nu
mjuk och genomstungen af råtthål. Dalen mynnar ut
i en slätt och vi lämna bäcken som försvinner i norr.
Fårull forslad på åsnor.
Dess vatten porlade melodiskt under en hinna af is.
En liten hjord af kjang eller vildåsnor tumlade om på
slätten, men rymde fältet då vi reste våra tält invid
en verklig mur af torr jakgödsel. De nomader, som
insamlat bränslet och nu betade sina hjordar i någon
annan trakt, skulle helt säkert vid sin återkomst bli
förvånade öfver att bränsleförrådet till största delen för-
svunnit. Ty hade vi ingenting annat att roa oss med,
så skulle vi åtminstone njuta af stora, flammande eldar
på kvällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
