Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Till klostret i Tirtapuri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
gränsad frihet bland de härliga, friska bergen. Hela
klosterpersonalen, munkar, herdar, bränsleplockare och
vattenbärare, ja Tundup Lamas gamla mor kommo på
besök och hvar och en fick en slant för gammal vän-
skaps skull.
Vid stranden lägrade under bar himmel en skara
hinduiska pilgrimer. En af dem var en dråplig typ,
femtioårig, kopparbrun, svarta polisonger, röd turban,
insvept i en traskappa som han fått af en köpman från
Ladak och i handen höll han en staf med järnpik. Han
skulle öfver Taklakot återvända till Indien och bad om
en rupi för att en enda gång kunna äta sig riktigt mätt.
Tjiu-gumpa var en kritisk punkt — det visste vi
från förra året. Men natten förflöt tyst och stilla och
icke heller på morgonen syntes några svarta ryttare.
Vi lämnade klosterfolket åt den förskräckliga ensamheten
och hörde bruset af de heliga vågorna förtona bakom
oss, då vi styrde ned genom bädden Ganga mellan de
båda sjöarna. Öfver flacka kullar och sanka ängar vid
norra stranden af Langak-tso för stigen till nästa läger-
plats. Här pläga Parkaborna på vintern beta sina hjor-
dar. Nu syntes blott en ensam herde och några jakar.
På vägen uppenbarade sig en landstrykare, ohygglig
att skåda, smutsig, hungrig och insvept i bara trasor.
Med en bastant staf försvarade han sig tappert då hun-
darna gjorde attack.
»Gif mig en slant, herre,» bad han i ömkansvärd ton.
»Känner du någon tjufväg till Tirtapuri, söder om
tasam?» frågade jag.
»Jo det gör jag.»
»Vill du visa oss den vägen, så har du en rupi
om dagen och allting fritt?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
