Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Manasarovar i forna och nyare tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
lagd än 150 år senare. Mellan båda löper en flodarm.
Äfven den är en länk i Satledschs kedja. Åren 1907
och 1908 var armen, liksom ofta förut, torr. Härmed
föras vi in på ett annat problem : frågan om de pe-
riodiska växlingarna i nederbörden, som förorsakar att
vatten endast regnrika år rinner ut ur Manasarovar.
Vissa tidsskeden regnar det så ymnigt, att öfverflödande
vatten också lämnar Langak-tso eller Rakas-tal, och
endast då är flodens lopp oafbrutet. Så var förhållan-
det då Kang His’ lamor rekognoscerade denna trakt
och riktigt kallade den utgående floden Lanctchou eller
Lang-tju, det är Langtjen-kamba, Elefantens flod, Sat-
ledsch.
Men hvem bär skulden till det ödesdigra misstag
som förevigats af Seigneur d’Anville, Géographe du
Roi? Han låter denna Lanctchou vara identisk med
Ganges och betraktar öfre Indus som en biflod därtill!
I sitt stora verk Description de la Chine förklarar fader
Du Halde att de båda af Kang Hi utsända, topogra-
ferna fingo sina upplysningar om Ganges’ källa af
»lamor, som bo i de närbelägna pagoderna och från
dokument som de funno hos storlaman i Lhasa». Denna
uppgift kan icke vara riktig, ty klostermunkarna kring
Manasarovar visste alltför väl att det var Satledsch och
icke Ganges som tog sin upprinnelse ur sjön.
Den förste resande, som i ord beskrifvit Manasaro-
var, är den oöfverträfflige pater Desideri. Han be-
rättar hur han och Freyre den 9 november 1715 nådde
de högsta regionerna på vägen mellan Leh och Lhasa,
och hur »vattnet, som därifrån strömmar mot väster,
ger upphof till Indus, medan det som går mot öster
bildar Ganges».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
