Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. De första engelsmännen vid den heliga sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII.
De första engelsmännen vid den heliga sjön.
I sin »Essay on the Sacred Isles of the West»,
1808, har kapten F. Wilford meddelat hvad han hörde
af den beryktade Purangir, en man, som af Warren
Hastings flera gånger begagnats som tolk och spion i
Bhutan och Tibet och som ledsagat Bogle och Turner på
deras resor och Taschi Lama på hans färd till Peking
1779. Purangir var också brahmin och hade fullgjort
vallfarten till Manasarovar, sannolikt något år närmast
före 1773. Vid sitt besök hade Purangir hört att sjön
brukade öfverflöda under regntiden och att kanalen då
alltså förde vatten, men under den torra årstiden sinade
kanalen ut. Man hade lagt märke till ett årligt stigande
och fallande hos sjöytan, men somliga år förblef bädden
torr äfven under regntiden.
Purangir trodde att Ganges hade sin källa på Kajlas
och därifrån strömmade till Manasarovar. Han be-
skrifver bergkransen, han säger åskådligt och rätt att
sjön har formen af en oregelbunden oval närmande
sig en cirkel, han behöfver fem dagar för kringvand-
ringen och besöker vid södra stranden det förnämsta
templet, våra dagars Tugu-gumpa. »Ganges går ut ur
sjön, och under den torra årstiden är dess flöde knappt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
