Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. I öfre Satledschs dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
för att värja sig mot hundarna, af hvilka han alltid
betraktats såsom mycket misstänkt.
»Hvad är det åt dig, tiggare? Har du inte upp-
burit din lön och fått afsked en gång för alla?»
»Jo, herre, men just som ni rest, kommo en gova
och hans tjänare till Tirtapuri, och munkarna angåfvo
mig därför att jag visat er vägen till klostret. Då hotade
govan att föra mig bunden till Gartok, där jag skulle
svara inför garpun och få slita spö.»
»Nå hur kom du undan då?»
»Jag lyckades i skymningen smyga mig bort från
Tirtapuri, och nu har jag sprungit mig halfdöd för
att upphinna er.»
»Och nu vill du följa oss igen?»
»Ja, herre, låt mig följa er till Indien. Vänder jag
åter till Tibet så blir jag rakt sönderslagen.»
»Nåja, kom med då tills vidare!»
Men nu fingo vi annat att tänka på. Framför oss
gapar den trånga hålväg floden i ursinnigt raseri sågat
genom fast fjäll af glimmerkvartsit och konkretioner af
kalciumkarbonat, såsom fackmannens diagnos förmäler.
Hvilken skillnad mot de floder vi lärt känna däruppe
i Tibet! Tyst och stilla hade vi sett dem glida bort
genom sina bäddar. Här däremot en flod som samlade
hela sin energi för att likt ett sågblad fräta sig ned
genom klipporna och befria sig ur ett fängelse af idel
berg. Det är icke längre ett sköljande och plaskande
brus och ett klingande eko — det är ett doft, dämpadt
dån, som fyller den trånga dalen, från hvars sidor allt
löst vittringsmaterial blifvit bortspoladt och där man kän-
ner hur klippgrunden darrar under tyngden af 180
kubikmeter vatten i sekunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
