Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Lamaism och katolicism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
den ?»1 Innan vi gå vidare kan det vara lärorikt att
kasta en flyktig blick öfver dess innehåll.
I midten af tredje århundradet före Kristus utbreddes
buddismen i nordvästra Indien och där utvecklade sig
och blomstrade allt intill åttonde århundradet den
skola, som skiljer den norra buddismen från den södra
och är känd under namnet Mahayana eller »den stora
vagnen». I denna afart af den ursprungliga läran ha
somliga forskare velat spåra kristet inflytande 2. En af
dem, jesuitpatern Joseph Dahlmann, mot hvilken Garbes
kritik särskildt vänder sig, går nyligen så långt, att
han tillskrifver buddismens segertåg öfver halfva Asien
och öfver en tredjedel af människosläktet, icke dess
egen kraft, utan de kristna tankar och idéer denna
lära tillägnat sig i nordvästra Indien. Dahlmann häfdar
alltså att denna förklädda form af kristendom förklarar
den nya lärans oerhörda utbredning.
I den katolska pressen blef Dahlmanns förmenta
upptäckt hälsad med glädje, ofta med hänförelse. Ändt-
ligen hade en skarpsinnig forskare »gjort slut på budd-
ismens humbug».
Med stöd af de yppersta auktoriteter som finnas,
Grünwedel, M. A. Stein och andra, synar Garbe Dahl-
manns bevisföring i sömmarna och låter den bit för
bit gå upp i rök. Det skulle föra oss för långt att nu
ingå därpå. Vare nog sagdt, att redan kronologiska
omöjligheter resa hinder i paterns väg. Med omutlig
klarhet visar Garbe att Mahayana-buddismen af egen
kraft gjort sitt segertåg öfver den ostasiatiska världen.
1 Deutsche Rundschau, Herausgegeben von Julius Rodenberg, N:o 14,
15 april 1912 s. 89 0. f.
2 Jämför: Nathan Söderblom: »Översikt av Allmänna Religionshistorien»,
s. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
