Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Lamaism och katolicism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
delas af lamorna genom att utsträcka högra handen öfver
de troendes hufvuden; rosenkransen, det ecklesiastika
celibatet, de andligas afsöndring från världen, helgon-
kulten, fastorna, processionerna, litaniorna, vigvattnet:
se där alla de beröringspunkter som buddisterna hafva
med oss. Kan man nu säga att dessa beröringspunkter
äro af kristet ursprung? Vi tro att så är fallet; ehuru
vi hvarken i traditionerna eller i landets fornlämningar
funnit något positivt bevis för ett sådant lån, så är
det icke desto mindre tillåtet att framkasta förmodanden,
som i alla afseenden äga den största sannolikhet.»
»Man vet att i fjortonde seklet, under de mongoliska
kejsarnas regeringstid, européerna ofta stodo i sam-
band med Högasiens folk. Vi hafva redan i första delen
af vår resa talat om de berömda beskickningar, som af
de tatariska eröfrarna skickades till Rom, Frankrike och
England. Utan tvifvel borde dessa barbarer häpna öfver
pompen och glansen i den katolska kultens ceremonier
och medföra till sina ödemarker outplånliga minnen.
A andra sidan vet man också att vid samma tidpunkt
andliga af olika ordnar företogo långväga färder för
att införa kristendomen i Tatariet; de böra samtidigt
hafva inträngt i Tibet, till Si-Fan-folket och till mongo-
lerna vid Koko-nor. Jean de Montcorvin, ärkebiskop
af Peking, hade redan organiserat en kör, där talrika
mongoliska religiösa dagligen öfvade sig i recitationen
af psalmer och i katolska ceremonier. Om man nu lägger
märke till att Tsong Kapa lefde vid alldeles samma tid-
punkt som då kristendomen vann insteg i Centralasien,
så skall man icke förvånas öfver att i den buddistiska
reformen finna så frappanta likheter med kristendomen.»
29. — Transhimalaya. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
