Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trimalkios middag 15
att vakta dem. Vi drogo alltså vår högerfot tillbaka
och bådo kassören, som satt och räknade guld i atrium,
att efterskänka tjänarens straff.
Han satte näsan i vädret och såg morsk ut.
»Det är inte så mycket förlusten jag bryr mig om»,
sade han, »som den där slyngelns slarf. Han har haft
bort min middagsdräkt, som en klient gifvit mig i
födelsedagsgåfva, äkta tyrisk purpur, tvättad en gång
likvisst. Men än sen? För er skull må han vara förlåten».
Fulla af tacksamhet för denna stora ynnest trädde
vi in i matsalen, och då kom den där samme slafven,
som vi bedt för, springande emot oss och började till
vår häpnad öfverhölja oss med kyssar, i det han tackade
oss för vår godhet.
»Ni skall snart få spörja», sade han, »hvem det är
ni har bevisat en välgärning. Bästa vinet skall bli
munskänkens tack».
Ändtligen slogo vi oss då ned vid bordet.
Alexandrinska slafvar göto snökyldt vatten öfver våra händer,
och efter dem kommo andra, som ställde sig vid våra
fötter och omsorgsfullt klippte våra nagelrötter. Inte
ens under detta ledsamma arbete förhöllo de sig tysta
utan sjöngo oafbrutet. Jag ville pröfva, om hela
tjänarskaran bestod af sångare, och bad därför om något att
dricka. Tvärt var en slav till hands och trakterade
mig därvid med en den allra gällaste låt, och så gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
