Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trimalkios middag 35
Så surrade pratet, då Trimalkio kom tillbaka.
Han torkade sig i pannan, tvättade händerna i
parfym och tog så efter en kort paus till ordet:
»Ursäkta mig, go’ vänner, min mage har varit i
olag de sista dagarna, och mina läkare ha inte vetat
råd. Granatäppleskal och tallbark i ättika ha likvisst
gjort mig godt, så nu hoppas jag den snart skall
komma i sitt gamla ordentliga skick igen. Men det
kurrar i den, så det låter som om en tjur bölade.
Om därför någon af er vill låta naturen ha sin gång,
så genera er inte. Man är ju inte gjord bottentät,
och det finns väl ingen större plåga än att hålla sig.
Det kan inte ens Jupiter ålägga en. Jag tror du
skrattar, Fortunata, da som väcker mig ur sömnen ibland!
Inte ens vid bordet förmenar jag en gäst att göra
hvad han vill, och läkarna förbjuder en att hålla sig.
Skulle det vara fråga om något mera, så står allting
i ordning där ute: vatten, nattstol och andra tillbehör.
Tro mig, vädret stiger upp i hufvudet och förorsakar
en svallning i hela kroppen. Jag vet många som ha
dött för att de varit för pryda af sig.»
Vi tackade för hans storartade välvilja och togo
täta klunkar ur bägarna för att dölja vårt skratt.
Emellertid anade vi inte, att vi hvad kalasandet
beträffar endast voro som man brukar säga halfvägs i
backen. Sedan bordet under orkesterns spel dukats
af, inleddes i matsalen tre hvita grisar utstyrda med
munkorgar och små bjällror. Slafven, som utropade
rätterna, upplyste, att den ena var två år, den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
