Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Petronius
Och hvad Sibyllan beträffar, så såg jag henne med
egna ögon i Cumae. Hon hängde i en kruka, och
när pojkarna frågade henne: Sibylla, hvad vill du? så
svarade hon: Jag vill dö.»
Han hade ännu inte pratat slut, då en bricka med
en väldig gris sattes fram på bordet. Vi uttryckte
vår beundran öfver den flinke kocken och bedyrade,
att en annan inte skulle hunnit steka ens en tupp
på så kort tid. Det var dess märkvärdigare som det
tama svinet föreföll oss att vara långt större än
vildsvinet nyss.
Trimalkio synade det emellertid noga, och plötsligt
utbrast han:
»Hvad vill detta säga? Inälfvorna är ju inte
urtagna! Nej så sannerligen de det är! Kalla in
kocken på ögonblicket!»
Kocken kom in med hängande hufvud och bekände,
att han glömt det.
»Hvad för slag? Glömt det?» röt Trimalkio. »Och
det säger han som om han hade glömt peppar eller
kummin. Kläd af honom!»
På blinken var kocken afklädd, och ynklig att skåda
stod han där mellan två bödlar. Alla började lägga
sig ut för honom.
»Sådant kan ju så lätt hända», hette det. »Låt nåd
gå för rätti Om han gör om det, skall ingen af oss
be för honom mera.»
Jag för min del var obarmhärtig och kunde inte tiga
utan hviskade i Agamemnons öra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
