Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Petronius
tade kakor och frukter ut saffran, och vi fingo den
otäcka vätskan till och med i munnen. I tro att rätten
var helig, eftersom den var bestänkt med denna rituella
olja, reste vi oss och ropade: »Hell kejsaren,
fäderneslandets faderl» Då icke dess mindre flere gäster togo
för sig af frukterna, fyllde äfven vi våra förningskläden,
särskildt jag, som aldrig tyckte jag kunde få nog att
stoppa i barmen på Giton.
Under tiden hade det inträdt tre gossar i högt
uppskörtade hvita tunikor; två af dem ställde de
festsmyckade husgudarna på bordet, och den tredje bar
omkring en offerskål med vin och ropade: »Gudar, varen
oss nådigal» Sedan kom en tjärde slaf med husets
skyddsgenius. Vår värd talade om, att det ena belätet
När alla de öfriga kysste den bild som bar Trimalkios
drag, skämdes vi för att låta bli. 16).
Sedan nu alla önskat hvarandra »gladt sinne och god
hälsa», vände sig Trimalkio till Niceros.
»Du som brukar vara så treflig,» sade han, »jag vet
inte hvad det är åt dig, du säger ju inte ett smack.
Om du vill göra mig ett nöje, så berätta oss den där
märkvärdiga händelsen du har upplefvat.»
»Må all vinst gå min näsa förbi,» svarade Niceros,
förtjust öfver vännens älskvärdhet, »om jag inte länge
hållit på att hoppa ur skinnet af fägnad öfver att se
dig så gladlynt. Skulle vi då inte vara glada allihop
här! Jag är visserligen lite rädd, att de här lärda
herrarna kommer att skratta åt mig. Men må de skratta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
