Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trimalkios middag 53
jag berättar ändå. Hvad skadar det mig, om någon
skrattar? Bättre väcka löje än missnöje.»
Därpå började han berätta:
»Medan jag ännu tjänade, bodde vi vid en smal gata
i ett hus, som nu Gavilla rår om. Där blef jag, såsom
gudarnas vilja är, förälskad i hustrun till krogvärden
Terentius. Ni kände väl Melissa från Tarent, den lilla
sötnosen? Men, vid Herkules, det var inte fråga om
köttslig lusta, så’n där vanlig älskog, utan det var för
hennes goda karaktär jag tyckte om henne. Bad jag
en as, så fick jag hälften. Allt hvad jag ägde gaf jag
henne i förvar, och aldrig att hon skulle lurat mig.
En vacker dag dog mannen hennes ute på deras
landtställe, och jag gaf mig på att jag skulle till henne. Ni
vet, i nöden pröfvas vännen.
Händelsevis hade min husbonde rest till Capua i
affärer, den omständigheten begagnade jag, och jag
öfvertalade en hyresgäst hos oss att följa mig till femte
milstenen. Han var soldat och stark som själfva Örkus.
Ungefär i hanegället gaf vi oss af, månen sken så det
var ljust som midt på dagen. Då vi kom ut till
grifterna, gick min kamrat in mellan grafstenarna, och jag
gick vidare, gnolade och räknade grafstenar. När jag
så bäst det var tittade mig om efter honom, hade han
klädt af sig och lagt alla sina kläder bredvid vägen.
Det klack till i mig, och jag stod där som om jag
varit fastspikad; men han lät sitt vatten rundt omkring
kläderna, och hux flux förvandlades han till en varg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
