Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Petronius
»Bravo, Massa, jag skall förära dig ett par stöflar.»
Dessa erbarmliga upptåg hade väl aldrig tagit en
ände, om inte desserten hade dukats fram: kramsfåglar
af fint hvetemjöl, fyllda med russin och nötter. Därpå
följde kvittenäpplen, besatta med törntaggar så att de
liknade igelkottar. Detta kunde ju gå an, men så kom
en så märkvärdig rätt, att vi väl hellre skulle svultit
ihjäl än vi smakat på den. Först trodde vi, att det
verkligen var hvad det såg ut att vara: gödd gås
garnerad med fisk och alla möjliga sorters fågel, men så
sade Trimalkio:
»Allt hvad ni här ser, go’ vänner, är gjordt af ett
enda ämne.»
Jag, som ju är en erfaren man, begrep genast hvad
det var, och med en blick på Agamemnon sade jag:
»Jag svär på att alltihop är gjordt af spillning eller
åtminstone af träck. Under saturnalierna i Rom har
jag sett sådana där slags kuggrätter.»
Jag hade inte talat slut, då Trimalkio upphof sin röst:
»Så sant som jag vill växa till — i rikedom, inte
i omfång — har min kock gjort det här af ett svin.
Han är obetalbar. Om man så vill, gör han en fisk af ett
jufver, en skogsdufva af ett stycke fläsk, en turturdufva
af en skinka, en höna af ett lårben. Därför har jag
också hittat på att ge honom ett vackert namn:
Dädalus, och till lön för att han är så duktig har jag
haft med mig knifvar af noriskt stål i present åt honom
från Rom.»
Han lät genast, hämta in dem och synade dem be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
