Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Petronius
»C. Pompejus Trimalkio Maecenatianus hvilar här.
Frånvarande valdes han till sevir. Han kunde hafva
varit medlem af Roms alla dekurier men ville ej. Han
var gudfruktig, tapper och trofast. I ringhet född slöt
han såsom en storman. Han efterlämnade 30 miljoner
sestertier och hade aldrig hört en filosof. Frid vare med
honom! Och med dig äfven.»
Härmed slöt han och började bitterligen gråta. Äfven
Fortunata brast i tårar och likaså Habinnas, och alla
slafvarna satte till att tjuta som om de varit på
begrafning. Till och med jag började gråta. Men
Trimalkio gjorde slut på jämmern.
»Då vi nu vet, att vi skall dö,» sade han, »så hvarför
njuter vi inte af lifvet? Så sant som jag vill er väl,
låt oss ta ett bad, det kommer ni inte att ångra, det
lofvar jag. Och hett med besked skall det bli.»
»Ja kör för det,» sade Habinnas, »att af en dag göra
två, det har jag ingenting emot.» Och han sprang
upp på sina bara fötter och beredde sig att följa
Trimalkio.
Jag såg på Ascyltos.
»Hvad tycker du?» frågade jag. »Om jag bara får
se badet, dör jag på fläcken.»
»Låt oss följa med,» svarade han, »och medan de
andra gå i badet, passa vi på att försvinna i trängseln».
Jag samtyckte, och föregångna af Giton gingo vi ut
till porten, där bandhunden mottog oss med sådant
skall, att Ascyltos ramlade på hufvudet i bassängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
