Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Petronius
handla Menekrates sånger — så påstodo åtminstone
de som begrepo hans rotvälska.
Af gästerna hade somliga tagit i ring och sprungo
badkaret rundt under bedöfvande skrål. Andra
försökte att med bakbundna händer taga upp en ring från
golfvet eller att liggande på knä böja nacken så långt
bakut, att den berörde tåspetsarna. Medan man
sålunda roade sig, passade vi på att stiga ner i badet,
som hade iordninggjorts åt Trimalkio.
Då nu ruset dunstat af oss, fördes vi in i en annan
matsal, där Fortunata ställt upp sina dyrbarheter. Jag
lade märke till lampor dekorerade med fiskargossar af
brons, bord af gediget silfver, förgyllda lerbägare. Vinet
blef i vår åsyn siladt genom duk.
»Mina vänner,» sade Trimalkio, »en af mina slafvar
firar sin skäggfest i dag, en pålitlig, skötsam karl —
peppar, peppar! Låt oss därför göra oss glada och
festa tills dagen gryr!»
Just som han sagt detta, gol en tupp. Förskräckt
lät Trimalkio hälla vin under bordet, ja till och med
lampan lät han bestänka med obemängdt vin. Han
flyttade också i hast en ring från vänstra handen till
den högra.
»Det var inte för intet, sade han, »som den där
trumpetarn gaf oss en signal. Endera blir det
eldsvåda, eller också kommer någon här i grannskapet
att dö. Allt ondt vare oss fjärran! Den som skaffar hit
den där utroparen skall få en belöning af mig.»
Orden voro knappt uttalade, förrän tuppen bars in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
