Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimalkios middag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Petronius
har visst dåligt minne, den där slynan, kommer inte
ihåg längre, att jag lyfte ned henne från slafpallen
och gjorde henne till människa. Hon pöser som
grodan i fabeln, och det faller henne inte in att spotta i
barmen.22) Sicken klossat Men barn gör i by som
hemma vandt. Så sant jag vill att min skyddsande
skall vara mig huld, jag skall sörja för att hon blir
stukad, den där nippertippan. Och jag mitt dumma
nöt, som kunde ha gjort ett tiomiljonersparti. Du
vet att jag aldrig ljuger. Agato, parfymhandlarn hos
husägarinnan här näst intill, tog mig afsides en dag
och sa’: »Jag råder dig till att inte låta din släkt dö
ut», sa’ han. Men jag är ju ett beskedligt kräk, och
inte heller ville jag bli beskylld för ostadighet, och
därför har jag gått och huggit mig själf i benet. Men
vänta du!1 Den dag skall nog komma, då du ville
gräfva upp mig med naglarna. Och för att du strax
skall bli varse, hur du har ställt till för dig, så hör
på, Habinnas: du får inte sätta någon staty af henne
på min graf, så att jag inte till och med efter döden
får höra trätor. Och en sak till! För att hon skall
märka, att jag kan straffa, så förbjuder jag henne att
kyssa mig, när jag är död.»
Med denna knalleffekt slöt han. Habinnas började
bönfalla honom att inte vara vred längre.
»Ingen är ju felfri», sade han. »Vi är människor, inte
gudar.»
Äfven Scintilla besvor honom vid hans skyddsande
att lugna sig, kallade honom för Gajus och grät. Inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
