Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Grumligt vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Just det ja, svarade Chan med ett menande
leende.
— Och mr Carrick Enderby är anställd där.
Chan ryckte på axlarna på sitt vanliga sätt.
— Ni är skarpsinnig ung dam. Det är inte alldeles
omöjligt, att ej märkena efter mr Enderbys stora
tummar finns på papper där i lådan. Det är fakta, som
måste dras fram i dagen. Miss Morrow, får jag helt
ohövligt påminna — det återstår ännu en stor del av
Sir Frederics post?
— Ja, naturligtvis, sade den unga stadsfiskalen. —
Det känns som om jag begick ett brott, då jag öppnade
hans brev, men när plikten fordrar det, så måste man
ju —
Hon satte sig ned och gick igenom de övriga breven.
— Ja, där fann vi inga ledtrådar, sade hon till sist.
— Mr Chan, jag lämnar det där oskrivna pappersarket
åt era omsorger. Vad mig själv beträffar, så ämnar
jag nu rikta all min uppmärksamhet på miss Gloria
Garland. Vad hade väl pärlan från hennes halsband att
göra under skrivbordet, bredvid vilket vi fann Sir
Frederic ligga mördad?
— Mycket klok fråga! Miss Garland borde nu
inbjudas till samtal. Måtte hon befinnas vara mera
meddelsam i sitt tal än miss Lila Barr, sade Chan.
— Låt mig ringa upp henne och bedja henne
komma hit, föreslog Kirk. Jag skall säga henne, att jag
skulle vilja tala med henne på mitt kontor om
gårdagens sorgliga händelse. Kanske kommer hon då hit,
en smula mindre förberedd på att avge en antaglig
förklaring, än om hon vet, att det är polisen, som
önskar träffa henne.
Han gick fram till telefonen och lyckades få ett
samtal med miss Garland, som beredvilligt lovade att
genast infinna sig på hans kontor.
Just som Kirk slutat telefonsamtalet, ringde det på
förstugudörren, och Paradise släppte in en besökande.
Det var polisintendent Flannery, som med långa
steg nu klev in i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
