Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. En dimmig kväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hej! Roligt att finna er ensam. Jag tillbringade
hela dagen i går på stadsbiblioteket, och verkligen tror
jag inte, att jag rörde upp mera damm än den där fina
stridsvagnen i »Ben Hur».
— Nå, hade ni någon tur? frågade Chan.
— Ja, jag fann till slut en notis om saken i en
årgång av »The New York Sun». Det var en mycket stor
och ansedd tidning på den tiden — men jag skall inte
prata om mitt yrke nu. Det var bara en helt kort
notis, daterad från Peschwar — och jag skrev
naturligtvis av den. Här är den.
Chan tog det lilla pappersbladet, på vilket ett kort
telegram stod avskrivet. Det innehöll ej något, som
han ej visste förut.
Telegrammet omtalade, att en ung mrs Eva Durand,
hustru till en viss kapten Eric Durand, hade
försvunnit under mycket mystiska omständigheter två dagar
förut, när hon var på en utflykt till höjderna utanför
Peschwar. Myndigheterna voro mycket ängsliga för
hennes öde, och engelska soldater genomsökte hela
trakten med dess vildmarker och opålitliga samhällen.
— Telegram bär datum den femte maj, sade Chan.
Då försvann Eva Durand kvällen den tredje maj år
1913. Ni fann väl ingenting annat?
— Nej, det fanns inga kompletterande artiklar och
inte heller något omnämnande av Beetham, som ni
hoppades. Hör nu, vad tusan kunde han väl ha att
göra med den här saken? frågade Rankin.
— Ingenting, svarade Chan hastigt. — Det var ett
av mina små misstag. Till och med stora detektiver
börjar ibland marschen med galen fot. Min galna fot
är ofta alldeles uttröttad av för mycket begagnande.
När Rankin gått, stod Chan stilla kvar och stirrade
ned på telegramavskriften.
— Den tredje maj nittonhundratretton, sade han till
sist med hög röst.
Med förvånande raska steg gick han därefter fram
till ett bord och tog från det överste John Beethams
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
