Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. En dimmig kväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bok, »Mitt liv». Hastigt bläddrade han igenom den
sida efter sida, till dess han fann det ställe han sökte.
Sedan satt han en lång stund helt stilla på en stol med
boken i knät och stirrade ut i tomma rymden.
Då klockan var precis halv ett, trädde han in på
Kirks kontor. Den unge affärsmannen steg genast
upp och tog några papper, som hans sekreterare räckte
honom, och stoppade ned dem i en elegant
dokumentportfölj.
— Jag måste rådfråga en jurist efter lunchen. Men
inte en söt, älsklig jurist — det är en manlig jurist
den här gången, förklarade han.
Och så begåvo de sig av till Kosmopolitiska
klubben.
När de avlämnat sina hattar och rockar till
vaktmästaren, fått sina kontramärken och återvänt ut i den
imposanta byggnadens vestibul, såg Chan sig omkring
med djupt intresse.
Klubben var vida känd och hade stort anseende. Det
var en samlingsplats för konstnärer, finansmän och
tidningsmän.
De vänliga och muntra hälsningar, varmed Kirk
möttes, visade tydligt, att han var allmänt omtyckt.
Han presenterade Chan för åtskilliga av sina vänner,
och den lille detektiven blev snart medelpunkten i ett
litet trevligt lag. Det var blott med svårighet, som de
kunde rycka sig lös och gå in i den stora matsalen för
att äta sin lunch vid ett bord, som var dukat åt dem
i ett hörn av salen.
Mot slutet av lunchen tittade Chan händelsevis upp
och fick då se den person närma sig, vilken i denna
stund intresserade honom mest av alla människor.
Överste John Beethams väderbitna ansikte såg hårdare
och bistrare ut än någonsin, när man såg honom så
mitt i det klara, skarpa dagsljuset. Han stannade
emellertid vid deras bord.
— Hur står det till, Kirk? Och ni, mr Chan? Jag
skulle vilja slå mig ned hos er ett ögonblick, om jag
får, sade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
