Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Sanningen kommer fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Duff, vilken han en gång i Paris har träffat, stiga ned
från stora expresståg från New York —
— Briljant! utropade Barry Kirk återigen.
— Major Durand är mycket slipad karl och får då
lysande idé, fortsatte Chan helt oberörd. — Först
ämnar han ge mr Duff det intryck, att han stigit av
samma tåg, och sedan han till Kalifornien återvänder
i sällskap med poliskommissarie från Scotland Yard.
Vem skulle då kunna misstänka honom? Och på så sätt
ledsagar den oskyldige kommissarie Duff själv
mördaren tillbaka till skådeplats för brottet.
— Hm — hm — kanske det — — — brummade
Flannery en smula tveksamt.
— Allt detta tycktes vara fullt logiskt konstruerat,
fortfor kinesen. Men det uppbyggt var på ett enda
antagande — har dokumentsportfölj verkligen blivit
inlämnad mot kontramärke på klubb av Sir Frederic?
I dag på förmiddag har jag samtalat med Peter Lee,
vaktmästare i kapprum i Kosmopolitiska klubben.
Knappast kan jag undertrycka min glädje, då jag får
veta, att Sir Frederic verkligen inlämnat ett sådant
föremål där samma dag han dog. Hans sista handling
i dödens stund var sålunda att vår uppmärksamhet
väcka på detta faktum. Han försökte skänka åt oss
den förnämsta ledtråden. Vilken utomordentlig man
han var!
— Det var verkligen storartat! utbrast Barry Kirk.
— Ömt smeker jag portfölj och märker då, att den
är dammig. Helt säkert finnes inuti den mycket
viktiga upplysningar. Men jag önskar icke att den öppna
än. Jag önskar nämligen sätta ut fälla. Jag hyser
obegränsad längtan att visa intendent Flannery den
man vi har letat efter, stående vid disk i kapprummet
med denna dokumentsportfölj under sin arm. Ett
sådant bevis kommer icke att kunna vederläggas — —
— Nej, det vill jag lova, mumlade Barry Kirk.
— Och så lämnar jag klubben mycket lycklig till
sinne. Denna historia har nu nära nog avslöjat sig
själv. Ännu har jag icke kunnat upptäcka några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
