Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XX. Till Hawaii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XX.
TILL HAWAII.
Sedan det ivriga spanandet och förföljelsen slutat på
ett så tragiskt sätt, gingo de tre detektiverna långsamt
tillbaka till takvillans stora förmak.
— Ja, nu är de slut med honom, sade Flannery.
— Har han undkommit? utropade miss Morrow.
— Ja, ur denna värld, svarade Flannery med en
kort nick.
Djupt förfärad utstötte Eva Durand ett lågt rop.
Miss Morrow lade då vänligt sin arm omkring henne.
— Jag måste gå och se till någonting därnere,
tillade Flannery och gick hastigt sin väg.
— Det är bäst att vi går hem nu, min stackars vän,
sade miss Morrow med mycket mild röst.
Hon och Eva Durand gingo nu tillsammans ut i
hallen. Och Kirk följde efter dem och öppnade dörren för
dem. Det var så mycket, som han önskade säga dem
båda, men under dessa förhållanden tycktes tystnad
vara det enda lämpliga.
— Låt mig få köra hem er i min bil! föreslog han
likväl.
— Nej tack. Vi får nog tag i en droskbil därnere,
svarade miss Morrow.
— God natt då. Jag hoppas att snart få se er igen,
sade han med mycket allvarlig röst.
Just som han kom in i förmaket igen hörde han
överste Beetham säga:
— Det bästa han gjort i livet var att lämna det på
det sättet. Men vad hans liv var misslyckat! Stackars
major Durand!
Lugn och orubblig som en kines fyllde Duff sin
pipa.
— Det var så sant, i morse fick jag ett telegram
från Scotland Vard angående honom. Redan för tio år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 25 01:56:32 2026
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/triumf/0247.html
