Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.34
— Ack ja visst!
— Och hon kommer väl
till-huka, sade Ellen.
— Nej, min flicka, hon
kommer aldrig mera tillhaka.
— Aldrig! Få vi dä icke
mera se henne?
— Nej.
— Och icke tala med henne.’
— 2*4
— Och hon skall icke
mera spinna?
— Nej. kära Ellen.
— Och hon måste läggas i
svarta grafven?
— Ja.
— Mamma, mamma, det är
ju förfärligt! utbrusto barnen
och kastade sig om modrens
hals, strida tårar rullade
öfver deras rosiga kinder och de
snyftade: -Ack, ack att
mormor skulle dö!"
— Ni får inte gråta så,
kära små barn, bad mamma,
..hören nå hvad jag säger.
Mormor har gatt till Gud och
kominer ej tillbaka, det är sannt;
men om vi älska och lyda Gud,
så få vi också komma till
himmelen och der få vi träffa vår
kära mormor och da — ila
behöfva vi aldrig mera
skiljas".
— Aldrig, mamma?
— Aldrig mera, tv i
himmelen finnes ingen skiljsmessa,
ingen död, ingen sorg, inga
tårar, der få vi lefva, evigt,
evigt.
De små hade uppmärksamt
lyssnat till modrens ord. Do
borttorkade tårarne och sågo
med glänsande ögon T upp till
den klara niorgonhiminclen.
»Der, der få vi träffas!"
tänkte de och önskade att de
måtte få dö i morgon redan, eller
nu ..strax.
Ännu en gång fingo de se
mormor här på jorden. Hon
lag så blek på sin bädd i den
långa tröjan och den snöhvita
mössan ined de skrynkliga
händerna på täcket och ett så
saligt drag öfver den insjunkna
munnen, men de älskliga
ögonen voro tillslutna för alltid.
I mormors rum stod
spinnrocken. Den såg riktigt
ängslig ut. Kullan var till hälften
fylld med fint garn, men den
väntade förgäfves på de flitiga
bänder som skulle hafva
spunnit den full.
Kort tid härefter flyttade
Ellen och Axel med sin pappa
och mamma till staden.
Många saker blefvo sålda pa
auktion, man kunde ju icke föra
meil sig så mycket, den länga
vägen. Spinnrocken såldes
också — i staden spinner man ej
mycket och dessutom var ju
mormor borta, bon som
egentligen spann. Lärft fick man
köpa i bodonia och ullgarn
pä torget, ja, det fanns till och
med färdiga strumpor till salu.
Underligt! Axel och Ellen
sutto i pappas knä på
auktionsdagen. Del var någonting
alldeles nytt för dem att se en
auktion. Der var så nivcket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
