Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AS 25.
Lördagen d. ’2O .Juni
Huru man blir rik?
I)cn lilla Elsa var rit liten
Hicka, som man just icke
alltid kunde berömma.
Det första ord bon lärde sig
såga då hon begynte tala, var
ordet „mitt". — Hon rilekte
då alltid ut sina små händer
efter allting och ropade: ..mitt"
..mitt!" Då hon blef större,
fortfor hon med denna vana
att begära allt hvad hon såg,
och den vanartade till ett
verkligt fel
— Kan du såga mig, Elsa,
frågade en dag hennes mor,
hvarigenom man blir rik?
Elsa besinnade sig en stund;
derpå sade hon: — do
derigenom, att nian får många
skänker!
Mamma skakade på
hufvudet:
— Nej, icke genom att man
tager mycket, utan derigenom,
att man gifver mycket:
— Ah mamma! ropade
Elsa, på det viset blir man ju
slutligen alldeles fattig. Jag
förstår ej huru du menar.
■— Ja, ser du, det &r äfven
en hemlighet, svarade modren,
men det är tlock så, Gud har
velat ilet så, och om du rätt
ger akt der|]å i lifvet, sä får
du se, att det förhåller sic
• ’ i
som jag säger!
Elsa hade en syster som
hette Agnes. Hon var blott ett
år äldre ån Elsa. Ehuru de
voro systrar, voro de ändå
mycket olika hvarandra. I ett
afseende liknade de dock
hvarandra, och det var deruti, att
de båda mycket gerna atö äp-
rilen. Mamma hade under
he-a vintern förvarat äpplen på
vinden, och ehuru det nu
redan var vår. hade hon ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
