Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21.1
Agnes sutte buketten i ett j
glas fylldt med vatten, och
ställde sedan glaset på sitt lilla
sybord. Det säg trefligt och
vackert ut, och aldrig såg man
der andra än friska blommor,
ty Henrik sörjde nog för att
det kom nya.
Elsa säg med en inre
känsla af afund pä detta, och
sade inom sig, att Henrik
valen dum gosse, som ej också
kunde hemta henne blommor.
(Forts.)
De välsignelserika
sädeskornen.
Do folk, hvilka lofva endast uf
jagten, hafva Jet mycket svårare au tle,
hvilka si och skönla säd.
Icke så sällan händer det. ntt
Indianerne i Hera dagar lä ströfva
omkring och använd» nil möjlig list och
förslagcnhct, samt utslå mödor och
utsätta sig för faror, för att kunna
nedlägga ott yillchråd och mätta sig och
dc sina. Åkerbrukaren får i dc flesta
länder sin föda på ett lättare och
säkrare sätt. Vårt nordiska land är väl
ofta utsatt för froster ocll andra
olyckliga omständigheter, hvilka förstöra
landtmannen^ förhoppningnr. mon, så
svåra dessa olyckor än äro att kämpa
emot, så vore äfven de mindre furliga
oui våra jordbrukare vore mera
förtänksamma och om alla rätt väl
förstodo sig på och brydde sig oiu att
sköta sin jord. Då man nästan med
visshet kun säga. att de dåliga
skördarne här omvexla med dc goda. så
borde jordbrnkarene uniler ile
sistnämnde spara ett förråd i sina lador,
hvarur de sedan uniler de hårda åren
kunde taga sitt utsäde, ty utan att man
sår något, får man ej heller skörda
något Dor inan nn i lagom tid
nedsänker ett godt utsäde i den väl be-
urbctadc åkern, der har milli äfven
sednare en god förhoppning om riklig
skörd. Komen ling» lugnt i jorden
och springa ej derifrån, mon
hjortarne ocll liulflume. hvilka Indianen
jagar, linfva fyra ben och springa med
dom snabbare än jägaren springer med
sinn två. Dessutom hufva de lioru,
med hvilka dc försvara sig om mun
kommer dem för nära pà lifvet.
Sädeskornen behöfva 011 dol ondast
några månader Tör all mogna från sådil
till skörd; bar landtmannen utsått en
tunna, sa skördar ban fem, ofta tio
igen. och i fler» trakter ännu luern.
Tillochuicd här i Finland, som dock i
allmänhet icke är ott fruktbart lunil,
har man några enstaka exempel uppå,
alt jordbrukaren skönlat lika mänga
tuunor som dc utsått kuppiir, d. v. s.,
att de fatt trettionde kornet. Vildbrådet
deremot får endast några få ungar, un
eller ett pur, och dessa erfordra
àt–killiga år innan de växa upp till
stora. DcssuUmi inträffar vanligen dou
bästa jflgttidcn under den tid af året,
då vädret är säuist och omildast. Och
det förföljdn djnret skyndar nndnn och
tvingar ofta jägaren att i rcgu och
köld jaga honom under flera tlugur.
Hunger och sjukdom hemsöka derföre
icke så sällan jägurebyarue och
qvinnor och harn dö nf elände och
folkmängden förminskas. Åkerbrukaren
deremot skördar sin åker under den
varma årstiden, tröskar sin säd i
väl-skyddade logor och lefver förnöjd lued
dc sina i det väl försedda hemmet,
sà-siuirt vinterstormen derute jagar den
hvi|l|a||de snön framför sig. Sålunda
il ro dc små sädeskornen en stur
välgerning för menniskorna!
Alla sädesslag trifvas icke i hvarje
lund; dc tåla hvarken för mycket köld,
ej heller för mycken värme, utan
hvarje slag erfordrar sin bestämda
temperatur.
I fa fra» vågar 6ig längst upp i de
kalla länderna. Högst tipp i Norge
och Finland, der hvarken råg ej heller
bvete mera trifvas, ser man ännu
hennes frodiga ax med dc i hårda skal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
