Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
den krans, som brukade
pryda mammas gåfva.
Dà uu de små flickorna
stodo vid fönstret, hördes en
knackning på rutan, och
Agnes namn hviskades (lerutanför.
Det var Henriks röst.
Agnes sprang ut, anande
någonting godt. Der ute stod
verkligen Henrik ined en hel korg
full af förgät-mig-ej.
— Blomniorna, de
efterlängtade biominorna! jublade
Agnes, utom sig af förtjusning,
livar har du funnit dem? du
sade ju, att här ieko växa
sådana.
— Jag ville så gerna
skaffa dig dem, derför hörde jag
mig före på flera häll, och
fick veta, att. de växte en mil
härifrån vid en bäck; der har
jag nu varit under (len ljusa
natten och plockat, dem.
Henrik såg så lycklig ut då
ban berättade detta, och då
ban med glådjestrålande ögon
tömde sin korg uti Agnes’
förkläde, såg han icke ut som om
han blifvit fattigare genom att
gifva.
Elsa hade stått vid fönstret
och åsett allt. Att Henrik
hade hemtat förgät.-mig-ej
gladde henne mycket, men att ban
åter hemtade dem åt Agnes
och icke åt henne, sårade
henne ännu djupare denna gång
än förut, ty hon hade så
gerna varit den, som fick gifva
blommorna åt fadren, sitta i
hans famn och taga emot hans
vänliga tack och hans kyss,
såsom Agnes fick göra. Nu
kunde hon ieke mera
återhålla sina tårar, utan utropade
gråtande: — Fy, den stygge
Henrik, aldrig hemtar han
någonting åt 111ig, utan allt åt
Agnes.
— Kanske Agnes varit
vänligare emot honom än du,
Både modren.
— Agnes gaf honom hälften
af sin frukost hvarje morgon.
O, om jag hade vetat, att han
skulle hemta så mycket
vackra blommor, så skulle jag nog
äfven delat min frukost med
honom.
— Jaså, sade modren
allvarsamt: blott för att få
belöning för det du gjort, skulle
du vilja göra godt? Ser du,
mitt barn, ett sådant sått att
göra godt hemtar icke Guds
välsignelse med sig; den som
gifver, blott för att en nnuan
gång få mera igen, den
kommer aldrig att känna sig
lycklig. Agnes gaf icke sin
frukost i det hoppet att få något
tillbaka, derpå är jag säker,
inen den glädje, hon känner
nu, gör hennes hjerta rikt.
Elsa böjde ned sitt lilla
hufvud, men sade ej ett ord.
Då hon såg Agnes
strålande af glädje på fadrens knä
der borta vid bordet,
bindande sina förgät-mig-cj’er till
en krans, förstod hon
ändtligen riktigt, att man hlir
rikare genom att. gifva. Slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
