Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2i;i
når hon går frnm till nitaret?
frågade den lilla flickan efter
en stund.
— .lo, folket brukar sä bär.
— Se så, nu är den färdig.
Får jag nu föra den?
Modren nickade bifallande
och Naëmi ilade bort.
— Ringa .Uingal ropade bon
redan pä långt håll.
Jungfru Ringa satt i
barnkammaren och sydde, då
Naëmi kom springande. — Hvad
år det nu i frågade bon.
— Det är något at dig,
svarade Naëmi, sättande sig i
Ringas famn. I)u har varit så
snäll, sa snäll emot mig,
hviskade Naëmi, lindande, armen
om sköterskans hals, och nu
när du går bort med den
o-beskedlige Lindstedt, ser titi,
jag menar, att ban är
obeskedlig för att ban för dig bort,
(Ringa log) ja — så har jag
gjort ett litet minne åt dig, se
här. Naëmi lade ett litet
pa-kett i Ringas haml neil åsåg
med innerligt nöje den goda
flickans förvåning och glädje.
Det är din brudnäsduk,
Ringa, jag har sjelf broderat den
iör att du skulle minnas mig.
R. A. ilet betyder Ringa
Anderson.
— Tack, tack, lilla Naëmi!
utbrast Ringa rörd, sa mycket
besvär hade jag ej varit värd.
Ah, jag skall aldrig glömma
min lilla flicka, min snälla
Naëmi. Och när jag blir en
gammal gumma, vill jag ännu be-
trakta den vackra näsduken
och tänka |iå Naëmi.
— Gör det. Ringa, och jag
skall också tänka på dig.
— Om Naëmi ville taga
e-niot ett minne af mig, så skulle
jag så gerna gifva detta, sade
Ringa, och sköt förlägen ett
perlband i Nucniis hand.
— Om jag vill! åh tack,
tack! du kära Ringa. Träd
det genast på min hals.
Der äro lika många perlor
som det finnes bokstäfver i mitt
namn.
— Ack. det är ett klokt
påhitt. Nu måste jag springa
till mamma och visa det.
Det var midsommardag och
Ringas bröllopsdag. Bruden
säg sa mild och lycklig lit i
den svarta ylleklädniugcn, den
långa, hvita slöjan och den
gröna kransen som hennes
matmoder sjelf knutit och fäst i
de ljusa, tjocka flätorna,
vakt-inästar Lindstedt såg riktigt
präktig ut i den svarta
uniformen med galonerna och ehuru
Naëmi ogerna skildes från sin
kära Ringa, lugnades hon dock
deraf, att brudgummen såg
beskedlig ut och hade försäkrat
den lilla flickan, att Ringa
hvaijc morgon skulle få kaffe,
såsom hon fått ilet hos
Naë-mis föräldrar.
— Också måste ni lata
henne få sofva länge om
morgnarne, sade Naëmi, för ilet gör
hon så gerna och dertill gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
