Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
282
pilarne och dc vackra
vidc-btisknrne, der lekte hon med
stenar och barkbåtar eller salt
langa, länga stunder och
betraktade de skummande v
ligorna, när stormen rasade; ja
hon älskade clfven nästan
mera da vattnet brusade och
böljorna slogo högt upp emot
stranden, än da den lag lugn
och spegelklar, men tleroni var
hon likväl ahl rig ense med sic
sjelf, |y visst var det ju
ljufva, sköna stunder hon
tillbragte om söndagsaftnarne dä
mäster Aron tog sin Hol och
satte sig under den gamla pilen
och spolade sina gamla
sånger. Da làg Zndi tyst och
lycklig vid sin faders fötter, så
nära vattnet som möjligt, då
lyssnade hon andäktigt till de
sköna tonerna och utgjut ibland
strida tårar då. mäster Aron
spelade någon riktigt sorglig
visa, som gick Zudi till
hjertat. En skön, ljum stilla
sommarafton sutto far och dotter
så och de sista tonerna hade
just förklingat, dä Zudi hörde
ett sakta prasslande i
buskarne, hon reste sig hastigt och
blickade bort öfver häcken:
en flik af en blå blus och
kanten af en halmhatt var det
enda hon såg och brydde sig ej
mera derom.
— Annu en gäng, pappa,
ännu en gäng visan om Zudi!
bad hon ifrigt och mäster
A-rou fattade åter stråken.
Zudi gömde ansigtet ibland blom-
morna och utbrast: »ack
hvarföre, hvarföre år icke min
ma|ntua här, så skulle jag få
höra henne sjunga!"
Hela natten drömde Zudi
om den vackra zigiietiarsångcn
och om siu moder. Dä hon
på måndagsmorgonen gick till
stranden efter vatten, hörde hon
muntert stoj och skratt pä
afstånd; „det är gntpojkarne".
sade hon och bet ihop tändcrne,
hvilket gaf dou lilla munnen
ett mycket strängt och bittert
uttryck. Snart syntes också
en bel skara trasiga, ostyriga
gossar vid hörnot af mäster
Arons hus. Då de. kommit
under fönstret der den fattige
skräddaren flitigt sydde,
började de med hög röst sjunga:
„/>et var en fjänij en skräddare,
som spelte vid eu elf
Nu har jag mina strängar a/1,
nu vill jay dansa själf.
Zudi blef 11(0111 sig, hon
kastade krukan pä marken och
störtade med den lilla knutna
handen upplyftad fram emot
gossarne: „tyst, tyst!" ropade
hon med gnistrande ögon
„in-to skratta at honom! Aldrig
skratta at pappa! Ja, ni får
sia mig, sc hår är jag, men
inte skratta___u den lilla
vilda flickan skälfde af vrede der
hon stod midt ibland
gossarne som i böljan litet häpna
stodo tysta, men snart
skrattade och gyckla||de ännu mera
retade Zudi. Mäster Aron ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
