Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|lillie förgäfves :lt sin dotter
att hon skulle komina in, men
ilcnrm hörde ieke alls, hon
upptog stenar och kastade på
6ina fiender och ropade vildt:
„bnrt, bort {jufpojkar,
gatun-gar!" och da dc gåfvo henne
dylika namn tillbaka samt
skickligt uudvcko stenarne, ro»
pade hon hastigt: „Dodoh
och i ögonblicket stod en
förfärligt stor lurfvig hund,
morrande vid hennes sida.
„Dit-åt, Dodn!" ropade Zudi och
pekade på fienderna, ..ditåt
och bit dem duktigt!" Dodo
rusade blixtsnabbt på den
förskräckta hopen som hastigt
skingrade sig och flydde at
alla håll in i bodar oeli
portgångar; då gatan var tom,
å-terkoni Imndcn till siu lilla
herrskarinna som smekande
Dodos lurfviga hufvud
delade siti frukostbröi] med den.
Då Zudi ändteligen inkom med
vattenkrukan, hade mäster
A-ron glömt bela uppträdet och
märkte icke oiis flickan som
tyst nedsatte krukan på
golfvet och äter gick ut. Snart
hördes hennes klara, vilda röst
vid stranden öfveiröstande
vågornas brus:
,,Zv<li, du ziffuenarßitika
Zudi, Zudi, o min Zu—1/(.’"
sjöng hon och kastade den
e-na stenen efter den andra i
ulfven; det svarta håret flög
för vinden och låg i oroliga,
oordnade lockar omkring det
lilla bruna ansigtet. Plötsligt
hörde hon cn mild röst tätl
bredvid sig?
— Hvad är du för en liten
zigucnnrflicka?
— Ja, en zigiienarflicka år
jag och det var min mamma
också, ropade Zudi trotsigt och
klättrade snabbt som en
ekorre upp i pilträdet tlerho;i
förblef sittande tyst och med
skygga blickar betraktande den
fremmande utan att. besvara
en enda fråga. ..Kom då ned,
barn, och tala med mig",
uppmanade fremlrngen vänligt,
njag år en stackars sjuk man
som sitter här vid clfven för
att återfå mina krafter, du
behöfver ej vara rädd för mig.
Hvar bör du? Har du en
fader? Kom neil, så skall jag
berätta för dig något, jag
linien liten gosse så stor som du
är... kom neil-’. Men Zudi
satt orörlig högt uppe i
trädet och dä den fremmande kom
några steg närmare, bröt hon
hastigt en torr gren och
gjorde sig beredd att nedkasta den
pa den sjukes hufvud. Denne
aflägsnade sig långsamt,
sorgset skakande på hufvudet. Då
Zudi tyckte honom vara
tillräckligt långt borta, nedsteg
hon från sin höga tillflyktsort
och fortfor med sin lek. Det
böljade bli varmt, solen stod
högt på himmelen, Zudi
afka-Btade sina kläder och störtade
sig i det djupa, skummande
vattnet. Der tvektes hon vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
