Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
li>l!
Stina och Lina.
Stinn var ifrigt sysselsatt i
köket, hon skav kål.
Lina stod bredvid, lutande
sitt lilla tankfulla ansigte emot
handen; lion lindé stora
planer i hufvudet, hon ämnade
bevisa Stina att det också fanns
något godt under solen.
Emellertid visste hon ieke riktigt
huru hon skulle börja. Stina
var gammal oeh hon brukade
ofta afspisa menniskorna med:
se sä, slut nu med det fåfänga
pratet! Den lilla flickan stod
nu oeh väntade pil ett
passande ögonblick då Stina
utropade:
— Du onda verld! sådana
slöa knifvar det kan finnas!
Lina lät ej tillfället gå sig
ur händerne: — hvarföre säger
du att verlden är sà ond, Stina?
frågade hon.
— Ah, barnet lilla, för att
den är ’et.
— Men det finns dock
mve-ket godt också.
— Det förstår hon icke,
barnet lilla; det finns sa
mycket ondt att lion icke alls kan
tänka sig det.
— Ja, det tror jag nog, ty
jag är ännu ett barn oeh har
ingen erfarenhet, säger
mamma, men tänk ändå efter
snälla Stina, din gamla Mosse,
den fångar sä snällt rättor
och ...
— Ja, ja guldgossen min,
kom hit Mosse, jag får lof att
smeka dig för det, ja, bon kan
icke tro, barnet lilla, huru snällt
det djuret är!
— Se så, då är det ju straxt
något godt, fust du säger ntt.
det finns bara ondt, utropade
Lina glad.
Stina suckade. — Mosse är
också den endn gode i
verlden.
— Det. skola vi räkna ut.
Hvad tycker du om Rosa, min
lekkamrat?
— Ett godt barn... visst
år det sannt. Jag är bekant
med Bergströmskan, som hjelpt
till vid tvätt hos dem, hon
berömmer det huset och liosa
skall vara det lydigaste,
vänligaste barn i verlden.
— Ser du det, Stina!
— JSå, nå, det finns ieke
många sådana, lita på det.
— Vänta du. Hvad var det
Anders talade om de tre
gossarne?
— Jo, kors så ledsamt.. .
och ändå så vackert! tre små
bytingar hade gått omkring
för ntt söka arbete, men fingo
intet, de ville icke tiggn, men
menniskorna gåfvo dem ibland,
nf barmhertighet, bröd.
Häromdagen hittade man dem
half-döda af hunger och köld i en
förstuga, dörren till stugan
stod oläst och der fanns både
mat och kläder, de hade
kunnat taga utan lof deraf, men
ville hellre dö än stjäla. Gud
signe dem! Stina torkade
ö-goncn med hnlsdukssnibben.
— Och sa kan du säga alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
