Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
lilln vän, jublande ocli
sjungande i den blåa skyn!
Förskräckta sprungo de upp,
mon det. var för sent: fågeln
hade trängt sig ut genom det
glesa s tålt rådsgallret. Huru
bedröfvade blefvo icke de
båda små filekorna! hela dagen
qvardröjde de derute, ropande
och lockande den lilla
flyktingen tillbaka. Väl hörde de
C*
mången gång under dagens
lopp hans röst, som nu
klingade i så glada toner; mon
ban återkom ej.
— Den stygga, otacksamma
„herr Collan!" sade lilla
Hanna gråtande, få vi honom
engång tillbaka, så skola vi visst
aldrig mer taga buren med
oss, hit ut.
— Det skola vi visst,
svarade den litet, äldre och
således äfven förståndigare Aina,
vi skola tvertom hälla af
honom ännu mer, vårda, bonorn
ännu bättre, så ban riktigt lär
6ig att hålla af oss, och sedan
skola vi sjelfva öppna burens
dörr för bonom, så ban kan
flyga till dc andrn fåglarne.
Jng har tänkt derpå hela
dagen, vet du Hanna, medan vi
väntat på honom.
— Ja, men då fä vi inte så
roligt mer! invände lilla
Hanna sackande.
— Men den stackars ..herr
Collan" får så mycket
roligare, och vi göra rätt, det vet
jag, menade Aina och säg med
en vacker blick på systern.
Tycker du inte, kärn Hanna
att det ändå var synd med
honom, 6om var en liten
fånge, precis som skulle man
stänga m oss i blåa kammaren,
och aldrig släppa ut oss mer,
tror du ej att fast det är så
vackert derinne, sn skulle vi
nog ändå längta bit t.ill vår
J lekplats tillbaka?
Hanna medgaf det
sluteli-gen, och nöjda ined sin
vackra föresats, väntade dc snälla,
små flickorna bela dagen ut,
att den lilla rymmaren skulle
återkomma.
„ Q vi vitt, qvivittl" hörde de
nm aftonen belt nära sig, och
den lilla fågeln satt på burens
dörr! Med ett glädjerop slogo
barnen ihop sina händer,
deras vän var nu återkommen,
satte hufvudet på sned och
tittade omkring sig, satnt Hög
kort derpå in i den
välbekanta buren.
Huru flickorna nu smekte
och pysslade ön» honom!
Hanna satte en bit socker emellan
ståltrådsgallret ät deras kära
„herr Collan" att picka på,
och Aina hade samlat tallfrön
— alla grönsiskors
älsklings-rått — som hon blandade med
hauipfröet i den lilla
matkop-nen. Det var en riktig
ståtlig qvällsvard! fågeln visade
sig så tacksam, åt, qvittiade
sin aftonvisa, och somnade ined
hufvudet under vingen som
vanligt.
Andra dagens snl lyste lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
