Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS2
iuKtt Ocli som lisiilc lian
varit alldeles uttröttad af dagens
mödor och ansträngningar,
klef luin med matta rörelser
upp pii öfversta pinnen i sin
bur och tillslöt ögonen.
— God morgon! helsade
ban dagen derpå, da. Hugo ocb
Constance redan tidigt stodo
vid lians bur, „god morgon!"
inen ban kunde ej förtmis att
lemna sitt: baron llügo och i
lilla fröken, hvilken benämning
han först hört på barnen, och
Uied sin något envisa natur
fattat såsom den rätta, emot
det vida vänskapligare och na- j
turligare of endast: Hugo och
Constance. Måhända ock att
den lilla Hickans namn var
något för svårt för en
papegojas tunga, saken kan anses
afgjord. Emellertid pladdrade
herr Rolf bela dogen i ända,
till Hugos ocb lians systers
verkliga hänryckning, hvilka
hädanefter, ändå oftare än förr
lockades till den vackra,
inbjudande villan, och den
vänliga farbror Stålsköld, och
hvem kan undra ilernå — det
sällsamma har i albi tider haft
en viss dragningskraft för en
hvar bär i verlden, huru
skulle ej då den sällsamma,
granna fremlingen anslå
isynnerhet alla barn? det var helt
naturligt.
Emellertid utgjorde Rolf i
nar års titi siu husbondes ocb
barnens fröjd, lueu ban fick
till slut ett sorgligt öde,
stackars Rolf!
Den stygge Måns upphörde
ej att hysa ett fiendtlig! sinne
emot burens fredliga
innevånare, hvilken ofta fick
spatsera omkring i rummen för att
taga sig motion, och
mångcu-gåtlg tog sin middagslur pa
farbror Stålskulds axel. En
morgon hade lians herre farit
ut till staden, och efter
vanligheten tillsagt att ingen
finge ofreda Ro lf, och att Måns
framför allt skulle hållas
aflägsnad från lians grannskap.
Detta förbud oaktadt hade
Måns smugit sig in. troligen
med någou nf betjeningen. Allt
nog: tillgången är okänd, men
summan af det sorgliga är,
att da farbror Stålsköld
middagstiden återvände, hör ban
en röst midt emellan
ömklighet ocb tillfredsställelse som
ropar: — Farbror Stålsköld!
farbror Stålsköld! se hur Millis
och Rolf spatserar! Och då
han, anande sin älsklings öde,
skyndar framåt gången, möter
han på trappan till verandan
den grymma Måns, som med
gnistrande ögon skyndar förbi
honom med stackars Rolf i
munnen allt under det fiigehi
ideligen ropar: — Farbror
Stålsköld! se liur Måns och Rolf
spatserar! Att ila efter katten
för att söka befria ocli rädda
den arma Rolf, var för
gubben ett ögonblicks verk, men
fågeln var redan så illa biten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
