Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•22 O
— Hvad finna det då,
tante? frågade Bertha.
— Ah, trädgården här
utanför, der är frisk luft, solsken
oeh tusentals blommor,
dessutom andra fjärilar, med
hvilka den kan roa sig. Här är
den ensam, rutorna ute
stänga luften och här tinnes
endast två eller tre blomkrukor.
— Men den är ju nöjd bär.
— Visserligen, men efter
det finns någonting ännu
bättre så skola vi visa den
vågen.
Tanten öppnade fönstret.
Först tycktes fjäriln icke alls
märka någonting, den satte sig
på fönsterbrädet och
återvände sedan till blommorna, men
då, efter några ögonblick, kom
deu sig före att flyga ut. Den
fick belt andra rörelser, den
fick likasom nytt lif, höjde oeh
sänkte sig i den friska luften,
svärmade från blomma till
blomma och försvann slutligen
i en bel svärm af systrar och
bröder, hvilka njöto af
morgonsolen, daggen och
blommorna. Bertha stod belt
allvarsam vid fönstret.
— Tante, du som alltid kan
såga någonting om det som
bänder oss bär i verlden, jag
undrar hvad du kan ha att
säga om detta?
— Man kunde berätta en
bel saga derom, men jag stod
ocli tänkte på att vi likna
denna fjäril i en sak. Vi finna
oss ibland så väl bär på jor-
den att vi alls icke komma
i-håg himmelen och de finnas
som alls icke veta att det finns
någonting bättre äii denna
verldens herrlighet.
— Jag sade ju att du
alltid kan säga någonting! Hvem
år det soui öppnar fönstret för
oss?
— Ibland Gud sjelf, ibland
också någon som Han utsett
till att göra oss
uppmärksamma på att himmelen är
skö-nnre än jorden.
— Nu är jag glad att vi
läto den flyga. Huru lycklig
den måste vara derute blanil
sina syskon! —il—
Tante Enimys sagor.
XTT Fågelburen.
Omsluten af stora, blåa
vatten ligger i Europa en ö, som
kallas England, hvilken säkert
de flesta af er mina små
vänner läst om och sett på
kartan, men hvad ni troligen ej
ännu veten, är, att pä denna
folkrika ö lefver en stor och
mycket omtyckt författare som
heter ( kar le* Dickens, och ur
hans lif vill jag nu berätta er
en liten historia, hvilken jag
händelsevis hörde af en liten
svala, som qvittrade den för
sin kamrat, da dc en
solskens-eftermiddag sutto på
fönsterbrädet bär utanför mitt runt,
hvilket de ofta bruka, lockadc
af den grönskande vår utaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
