Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• il Hl
de brinna, hålet blef nlit
större, men snart såg det hemskt
ut oeh cn brännande sveda
kändes på knippen, då
började gossen skrika: — Hjelp,
hjelp, jag brinner upp! Ingen
hörde honom, alla voro nere
vid stranden. Utanför
kontoret var en förstuga och bakom
den en liten kammare, der en
mycket gammal lomhörd
kos-sack arbetade. Han hörde
gossens skrik, men trodde att han
annars stött sig, eller
måhända blifvit straffad, trodde
dessutom ntt barnets fader var
inne och gick således ej för
att se efter hvad som händt.
Vanja sprang gråtande till
dörren. bultade af alla krafter
på och ansträngde sig att
öppna den, ändtligen gaf låset
efter för hans bemödanden och
han störtade ut brinnande i
ljusan låga, just i det
ögonblick då föräldrarne och
syskonen inträdde på gården
åtföljde af tjenstefolket som
buro den sanslösc Mischa. Vid
åsynen af det brinnande
barnet uppgäfvo alla ett
fasansfullt skri. Kossaeken som
ändteligen börjat ana oråd och
nu koui ut, slöt. hastigt
gossen i sin vida schinell oeh
sökte qväfva lågorna, hvilket
äfven lyckades, hvarpå han
upplvftade Vanja i sina armar
och bar honom till
föräldrarne. Dä det sorgliga tåget
inträdde i det rum der nyss sa
många glada röster klingat.
låg lilla Marfa, inslumrad pä
golfvet, framför jungfru
Maria-bilden, hon hade somnat
under bönen. Ett ilbud
skickades genast till ilen sex mil
derifrån belägna staden för
att hemta läkare. Under
tiden gjorde man allt för att
väcka Mischa till medvetande
I och lindra den förfärligt
brända lilla Vanjas plågor.
Duscha oeh Sascha-som intet
kunde göra sutto gråtande i ett
hörn af rummet och Daschn
1 sade:
— Ack, ack I Det är icke
nog med att Vanja brunnit
och Mischa drunknat utan
dertill kommer ännu att vi
säkert ieke kunna fnra till
tanto Liza i söndag. Det är
alldeles för olyckligt!
Sascha var också sorgsen,
mon ban var för stor för alt
gråta öfver (len omintetgjorda
rosan, han gret. öfver
syskonens olycka och föräldrarne!
sorg. Läkaren kora. Mischa
var snart återställd, sedan man
gnidit honom varm och lagt
honom till sängs, men den
arme lille Vanja var utan
räddning, han var alldeles
förbränd.
Den femte dagen kom, den
glada dag då resan (ill tante
Liza skulle företagas. Hästar
och vagn stodo orörda och
dc resande sutto stumma och
sorgsna i salen, de hade nyss
följt den lilla Vanja till
kyrkan. Ingen hade lust att roa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
