Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hugg Hög yxen nf ocli djupt
in i lians nnn. Så måste han
då åter gå hem.
Ku gick den andre sonen
till skogen och den gamle
gubben var åter fler och bad om
ett stycke kaka; men denne
gaf honom liku litet som
brodern. Men då ban skulle
fill-la trädet, högg han sig så djupt
i benet., att vedhuggarene, som
befunno sig i närheten och
som skyndade dit vid hans
jemmerrop, inåste bära honom
hem på en bår.
Nu gick dumlingen till
skogen och ban mötte också den
gamle med sitt hungriga
ansigte och sin hön om ett
stycke kaka, och dumlingen sade:
— Du ser så hungrig ut,
stackars gamle gubbe, jag har
redan ätit frukost och kan nog
hålla ut, hår har du bela
kakan!
Då åt gubben kakan med
stor förnöjelse och då ban
förtärt den sade han:
— Kom med mig: jag skall
visa dig ett träd, som du skall
fälla oeh då finner du
någonting derunder.
Då nu trädet föll omkull,
6att der en stor gyllene gås
dcrinunder, den tog ban med
sig och gick till ett vårdshus,
der ban ämnade tillbringa
natten. Men han stannade oj i
värdshussalen utan tog ett
litet rum för sig, satte
guldgåsen inidtuti rummet och
somnade in.
Värdens tre döttrar hade
mycket bra sett guldgåsen och
hade bra gerna velat hafva en
glimmande penna af den. Då
snde den äldsta:
— Jag skall försöka att gå
dit in, och orn jag oj straxt
kommer tillbaka, så kom
efter mig.
Då bon nu kom dit in, ville
hon rycka ut eti af gåsens
stora vingfjädrar, men fastnade
fast med fingrarne och slapp
ej lös. Som bon ej genast
kom tillbaka, gingo de två
andni efter henne. Den äldsta
bad dein så innerligt, att de
ej skulle röra vid gåsen, de
fastnade annars också: men
det hjelpte ej, lusten efter
en guhtfjåder var för stor
och de tänkte också, att det
skulle gå dem bättre. De
fattade i gåsen ocb fastnade
också.
Tidigt följande morgon, då
ingen i huset ännu stigit upp,
tog dunilingen gåsen under
armen och gick bort med den
och vårtlens tre döttrar måste
äfven följa med.
Värden och värdinnan hade
vaknat, hade ropat, döttrarnc
att de skulle stiga upp och
arbeta, men tle voro borta och
då dc sökt dem öfverallt i
huset och på gården, sågo de
utåt vägen. Der drogo flickorna
åstad efter tlen unge gossen.
Halft påklådda sprungo
föräldrarne grälande efter
dött-rarne ocb sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
