Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone hälften uf dess
innehall.
Rosa som var ifrig och
ieke trodde sig k|inna niolat A
Bur baras list och smutsiga
girighet, utbrast oförsigtigt nog:
— Hvad det An mtl kosta oss,
äro vi fast beslutna att
återskaffa Susanna hennes favorit:
0111 en shilling ieke är nog,
så tag två och förslå icke två,
så tag tre.
De tre shillings klingade
verkligen förföriskt, då de
föllo ned på bordet, men
Barbara sade kallt: — Tre shillings
är icke nog.
— Har ni då intet samvete,
miss Barbara! Välan, så tag
då fyra.
Barbara runkade på
hufvudet. En femte slant fram
genast. — Men Bab, som såg
att hon hade földelen på sin
sida.iakttoghelt kallt den
grymmaste tystnad.
Rosa fortfor att ifrigt lägga
den ena shillingen till den
andra, tills bör.-ieii slutligen var
tömd. De tolf blanka mynten
lyste pä bordet. — Barbarns
girighet var tillfredstälhl: hon
samtyckte att emottaga denna
lösepeuning för fången.
Rosa sköt fram pengarne,
men erinrade sig i råttan tid
att bon mera borde handla i
de andras namn än i sitt eget,
och började derföre tveka
huruvida hon hade tillräckligt
vidsträckt fullmakt att ingå på ett
så orimligt köp, hvarföre hon
åter hopsamlade den allmänna
skatten i det hon nnmärkte,
ntt hon först måste inhemta
sinn vänners åsigt.
Dessa frikostiga vänner
häpnade öfver Barbarns låga
girighet, men voro alin ense om
att uppoffra allt. De begåfvo
sig derpå alla gemensamt till
Susanna för att för henne
tillkännagifva sitt beslut.
— Tag vår börs, sade de
åt. henne, och gör dermed hvad
du sjelf vill.
Oeh utan att vänta på
hennes tacksägelser, gingo de bort
ocb lemnade Rosa qvar för att
afsluta underhandlingen om
perl hönans återköpande.
Det. gifs ett visst sålt ntt
c-innltaga en ynnest som
utvi-snr verklig själsstorhet.
Många inenskor kunna gifva, men
få veta ntt rätt emottaga en
gåfva.
Susaniin vnr rörd, men icke
förvånad öfver sina unga
vänners godhet: hon emottog
börsen lika enkelt, som den
blifvit henne erbjuden.
— Nåväl! sade Bosn, skoln
vi nu gå och köpa din
perl-höna.
— Min pcrlhüna!
upprepade Susanna, uppvaknande ur
de drömmar i hvilka åsynen
af börsen försänkt henne: —
Visserligen skulle jag gerna
vilja ha min vackra perlhöua
tillbaka! men jag tänkte ieke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>