Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelf liiirt nlll (let jag sagt om
heltne, det vill säga, att hon
har ett godt hjerta, en god
karakter, oeh att hon
innerligt älskar er.
— Ah, men det der är ej
möjligt: ni liar ieke kunnat
höra det af henne, det flr jag
fullkomligt säker pft, sade Jolin,
ty Ännu har ingen hört henne
berömma sig sjelf.
— Sade hon icke, nilr ni
samlade er rundtomkring mig,
att hon hade brådtom att
å-tervilnda hem, men att hon
samtyckte att dröja några
ö-gonblick för det ni hade så
roligt? Var ieke detta ett
bevis på godt hjerta I Och då ni
påstod, all ni ej tyckte om den
sång, som hflst behagade
henne, blef hon icke ledsen utan
sade till mig: — Nåväl, spela
då först Williams favorit
stycke, otn ni vill vara sä god.
— Var icke det bevis på en
god karakter?
— Ja, afbröt William, det
är nog sant! Men huru
kunde ni gissa att hon sa
innerligt älskade oss?
— Denna fråga år svårare
att besvara, Och jag tnåste få
tid att tänka deröfver, svarade
den blinde.
Han lockade n fig ra vackra
aekorder fram ur sin harpa
medan ban fonderade eller
tycktes fundera. I detta ögonblick
kommo tvenne äldre gossar,
som sökte fågelbon uti träden
framrusande och cn af dem,
I som med våld banat sig en
våg genom kretsen, skrek till:
— Hvad står här på? Hvem
lär tii, min gode man? En blind
spelman! Nåväl! spela nu för
oss en vacker visa om ni kan
någon sådan. — Hör på, Bab,
hvad skall lian spelar tillade
ban vänd till sin kamrat, Spela
tör oss ilen der sången om den
gamle squirc Jones.
Ehuru den blinde icke rätt
tyckte ont ilen befallande
tonen, spelade han likväl det
önskade stycket samt flera
andra alla begärda pä samma sätt.
Barnen drogo sig tillbaka
under iakttagande af en rädd
tystnad, i det de kastade
o-gillande blickar på den store
gossen,som visat sig så ohyfsad.
Det var Toni Case,
advokatens son: hans far hade
försummat att rätta lians fel, då
ban var liten, oeh under det
ban vexte upp, hade hans
karakter blifvit, outhärdelig.
Alla dc som voro yngre eller
svagare än ban, fruktade hans
annalkande och afskydde
honom som eu tyrann.
Dä den gamle spelmannen
blifvit så uttröttad, att ban ej
längre orkade spela, uppsteg
den lilla gossen som burit hans
harpa, och gick omkring med
sin framsträckta hatt för att
uppsamla de kringståendes
bidrag, i det ban sade: —
Glommen icke ilen stackars blinde
mannen! — Barnen
skyndade att framdraga sin anspråks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
