Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.17
voro derför länge ivehogsne, om
Tniin »kiilln bry sig 0111 den unga
mannens ord. Slutligen bådo de
honom dragft dädan, ty de kunde
ej tro att allt vore så, som ban
berättat dem det ocb ville alltså
förblifva i den trohet de svurit
kung Kristian. Tröstlös oeh
förtviflad vandrade Gustaf vidare
efter detta svar; ban beslöt att,
sedan allt hopp svikit, för evigt
lemna fosterjorden och genom
flykt till Norge tänka på sin egen
säkerhet.
ilen allt som titlen led, blef
sanningen uppenbar, och
dalkarlarne begynte märka, huru de
stor-ligcn misstagit sig i sina tankar
både om kungen och den unge
herr Gustaf. I början af nyåret
1521 kommo till Dalarne flere
ädlingar, albi flyende undan
Kristians bödlar; några af dem voro
sedan gammalt bekanta för
allmogen ocb åtnjöto dess fulla
förtroende. Hvad kunde icke desse
förtälja om koiiungeus grymhet,
huru ban rasat ej blott mot de
lefvande, utan ock misshandlat
den långe sedan döde herr Sten
Stures lik, attban ämnade
lemlä-sta bönderne för att grundligt
qvä-sa niotståndsanden, o.s. v. Af allt
detta kunde ett och annat vara det
upphetsade partihatets tillsatser;
verkningen blef emellertid den
samma, tv i upprörda oroliga tider
kunna blott få vara rättvisa mot
motställdarne. Följden blef en
gränslös förbittring mot aili hvad
danskt vnr; äfven andras såg all-
mogen med stor obelåtenhet, alt
de flyende herrarne skulle
uppenbarligen förföljas såsom
missdå-dnre, ändock intet mot dem var
lagligen förebragta men nu i den
allmänna jäsningen började man
öppet skydda dem; det kom till
mindre träffningar, och det
utgjutna blodet var olja på elden.
I samnia vefva erforo herrarna
huru kallt allmogen mottagit
Gustaf Erikson och låtit honom fara
bort; de förtörnades mycket
häröfver, och förebrådde med skarpa
ord bönderne, att de handlat så
oförståndigt; just ban vore den
ende, som i dessa tider passade
till anförare.
För att hjelpa hvad som
blifvit brutet sändes nu tvenne de
bästa skidlöpare i bela trakten på
spaning efter Gustaf. Att finna
hans spår var icke så lätt; dock
lyckades det. slutligen, och med
glädje lofvade ban vända åter, då
ban hörde, huru dalkarlarne
förändrat håg, och att de ville börja
uppror inot kung Kristian. Ocb
när alla tre kommit åter till Mora,
korades Gustaf Erikson med lust
ocb fröjd till allmogens
höfvidsman; inom kort gåfvo sig äfven
grannsocknarnas invånare under
honom, oeh hans magt började
tilltaga ined stormsteg.
Vid sin afresa från Sverige
hade kungen qvarlemnat dem,
hvilka skulle i näns ställe
oinhänder-hafva styrelsen. Desse hörde af
att i Dalarne åter ett nytt
oväsende utbrustit: något värre fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
