Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade tli’ (ill cu början icke. De
samlade tyske och dnnske
knektar till ott antal af sex tusen man
oeh ryckte upp mnt norr. Snart
träffade de pukså pä sin fiende,
hvilken ansatte dem med pilskott
på det skarpaste; hasteligen
drogo de dädan men hade
dalamännen tätt i hälarne och ledo ett
stort nederlag. Emellertid
full-följdeGustaf sinn framgångar med
besinning oeh kraft; han uttänkte
förbättringar i sitt folks
beväpning, och öfvade det i exercis.
Tillika gjorde han sitt bästa att
få dem till ordning och krigstukt;
i den så kallade Köpingsleken
hade en stor trupp bönder blifvit
nedhuggen, emedan de efter segern
sorglöst fröjdade sig vid öl- och
mjödtunnorna. Gustaf behöfde
all sin vaksamhet för att i
framtiden förebygga sådant; han
lyckades dock deruti, och snart var
största delen af riket med ringa
manspillan vunnen. Gustaf sjelf
blef väld till riksföreståndare, en
värdighet i kraft af hvilken
Stu-rarne styrt svenska riket i
många år.
En bland Gustafs första
omsorger," sedan han en gång
slup-nit så langl, var att befria
Finland. Han sände hit en
höfvidsman med en handfull folk;
Knstel-holm blef intaget, återtogs snart
af danskarne, men föll för andra
gången i svenskarnes händer.
E-inellertid hade stora hopar herrar
och bönder förenat sig ined
be-friclsehäien, och inan böljade
belägra Åbo slott. Kanoner och
krut gaf biskop Arvid Kurck
— dn bör veta att under dessa
oroliga tider hvar oeh en biskop
hade sitt eget, väl befästa
biskopsslott, och en hop
vapenkunniga svenner. — Men det starka
slotti t låt ej taga sig i första
an-loppet: dit hade stark besättning,
rundeligt med förråd af alla slag
samt en befälhafvare, hvilken var
likadristiii som grym; han kallades
junker Tomas. Han lyckades
hålla sig öfver hela vintern, om
och med förluster; vid vårens
inbrott, då isarne sund to, hemtade
en dansk flotta åt honom rikelig
hjelp. Nil kunde man ej uträtta
stort i Finland för befrielseverket,
och höfdingarne beslöto derför
att återvända till Sverige med en
del af sitt folk. De öfriga skulle
under en dristig adelsman, Nils
Grabhes befäl, göra för
danskarne så mycken skada som möjligt.
Och skada gjorde de också
mera än någon kunnat vänta.
Grubbe hade skaffat sig små
snabbgående och väl utrustade
skärbåtar, med hvilka hnn
ströfvade omkring öfver allt. Ingen
visste hvar htm kunde för
tillfället befinna sig, men ett tu tre
hade danskarne åter lidit invcken
skada, oeh då var det alltid
Grab-| be som igen varit framme; ban
kom öfver fienden, när denne som
minst ktiridc befara något försåt.
Ilan hade förträffligt reda på
skärgården; i dess vinklar oeh
vrår kiHide lian beständigt hitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
