Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyft från ilen fromme mannens
ögon; nu såg lian sanningen klart
och fullt, oc,h varseblef äfven ile
Btora och hjerta bristerna uti flen
påfvieka läran. Med anledning
deraf, att en munk å påfvens
vägnar som hilsi uti Tyskland
sålde syndaförlåtelsen ät alla,
som blott ville betala, uppträdde
nu Luther och förkunnade
offentligt, att. menniskan ej
annorlunda äu genom vår Frälsares
förtjenst kunde blifva salig, oeh
allraminst på grund af egna goda
gerningar eller påfvens löfte,
lians mägtiga ord funno
genklang vidt och bredt, emedan
inånga dunkelt känt behofvet
efter något bättre, ehuru de ej
insett eller vågat göra klart för
sig, hvar egentliga bristerna uti
den gamla läran lågo. Vid
universitetet i Wittenberg der
Luther lärde, studerade då enligt
tidens sed ynglingar från fjerran
länder; läroanstalterna hade
nämligen endast i Frankrike och
Tyskland nått en större utveckling,
så att hvarje grad af högre
bildning plägade inhemtas derstädes.
Bland främlingar, som för
tillfället besökte lärosätet voro
trenne män från norden; två
svenskar, Olof och Lars. söner till
en förmögen smed i Örebro vid
namn Peter, samt en finne Peter
af adeliga ätten Sljernkors; ban
kallades dock vanligen efter ett
af slägtens stamgods till Peter
Sårkilaks; de förre åter voro
allmännast kända under den
latinska benämningen Olaus och Lau-
rentius Petri, d. v. s. Peters
söner. Dessa män få vi aldrig
glömma, ty dem äro vi närmast
tack skyldiga för den
evangeliska lärans oförfalskade ljus.
(Forts.)
Socker slottet.
(Nylüntlsk folksägn.)
En gosse och en Hicka gingo
att plocka bär i skogen. När
korgarna voro fulla, ville barnen
återvända hem, men märkte då,
att de gått vilse. De sökte rätta
stigen, men fördjupade sig
alltmer i skogen. Plötsligt sågo dc
något lysa och blänka mellan
träden. Barnen sprungo dit och
funno ett slott, som bestod nf
i-del socker. De började alt
slicka och gnaga på knutarne, men
i detsamma kom ur slottet, en
gammal käring och sade: „Ilvad
hafven J här att göra på mina
knutar? Kommen in, skolen j få
godt att äta."
Barnen gingo in, och käringen
undfägnade dem med många
rara saker. Sedan lade hon
barnen i en kätta, der de fingo
hvetebröd, socker och grädde.
Barnen göddes flere veckor. Men
en dag kom käringen till kättan,
för att. se efter, huru feta
barnen blifvit. Hon sade till
Hickan: „Stick ut ditt finger.u Men
flickan stack ut en trädsticka.
„ Torrt och magert," sade
käringen. llon sade åt gossen: „Stick
ut ditt hufvud." Gossen stack ut
ett kålhufvud. „ Torrt och ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
