Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215»
bättre hem." Och nil berättade
svarfverskan om den lilla Elvina.
„Hon borde snart vara här, hon
har gått på ett ärende till
pastorns."
När Elvina kom hein, blef hon
tillfrågad om hon ville fara med
de fremmande. Den resande frun
talade vänligt med henne,
berättade huru bra hon skulle få det
och huru mycket de skulle hålla
af henne. Elvina stod tyst och
allvarsam och hörde på.
„Vill du fara med dem,
Elvina?" frågade svarfverskan, „du
blir då en fin dame och
behöfver icke tvätta, baka och väfva
som du måste göra bos oss om
du stannat här."
„Jag vill gerna arbeta bara
jag får stanna", svarade Elvina,
„raen ... men ... pastorn sade att
ni ären fattiga ... och ..,"
„Hafva vi haft råd att föda dig
hittills, så hjelper oss Gud
framgent också", sade svarfvare||.
„Vill du stanna hos oss så skall
du vara min dotter lika väl som
Nydia."
Glad sprang Elvina upp i hans
fnmn och tackade under
glädjetårar. De fremmande sade
leende: „vi skola icke ha’ hjerta att
skilja er åt. Gud skall väl utse
åt oss ett barn som vi kunna
upptaga."
Vid afskedet gaf den resande
herrn ett guldinyut åt hvardera
af de små flickorna.
Det var som otu medlemmarne
i den lilla familjen slutit sig än-
nu innerligare till hvarandra än
förut. Svarfvåren arbetade med
lust och mod ocli följde stundom
sina små döttrar med blicken; de
åter lekte och sysslade
tillsammans, hjelpte troget sin moder
oeh då svarfvarcn en stund tog
sig ledighet kröpo de båda upp
i hans famn och jollrade i kapp.
Denna lyckliga tid räckte endast
några veckor. Lilla Nydia
insjuknade plötsligt i cn svår
balssjukdom. Bylåkaren tillkallades
och försökte äfven sina medel,
men Gud hade beslutit
annorlunda, då solen tredje gången gick
upp, hade den lilla Nydia lemnat
jorden och gått upp till
himmelen, som hon så mycket tyckte om
att tänka på.
„Man undrade så mycket hvad
det skulle bli af barnet", sade
den gamle pastorn, der ban stod
vid den lilla kistan. „Sörj ej,
kä-tn vän!" sade ban fattande den
gråtande modrens hand, „hon blef
det bästa af allt, hon blef en
engel!"
Länge sörjde väl föräldrarne
sin lilla älskling, men Elvina blef
dem cn stor tröst och en god
dotter, de behöfde aldrig ångra att
de behållit henne.
— il —
En skolfest.
Af Carolus.
I)ft som jag nu kommer att berätta för
eder, minn vinner. Hr för mungo
ieke mer uügon nyhet, mun jag vel med sfi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
