- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1871 /
339

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’389

tröttnade han ej att betrakta nb.
genom fenstret, ty annars var lian
ftnnu en smula rädd för dem,
e-niedan han engång blifvit skrSmd
för en stor, brun, fremmande hurul
som höll på alt af lutter
välmening hvifta omkull honom ined sin
yfviga „hviftros", då ban satt på
en pall i köket.

Men den faster, huru barnslig
hon var i sin kärlek till denne
älskling! huru outtröttligt bon
kunde stå med honom i fenstret,
huru hon då pratade med honom,
kramade, smekte och kysste
denna älskade, lilla gosse som alltid
var glad, vänlig och rask, samt
fulj af de sötaste upptåg.

An lurade han på henne
bakom gardinen, som en stjerna
bakom skyar, och när hon låtsade
sofva, stod ban orörlig bredvid,
tilldess hon vaknade och åter
sysselsatte sig med honom, llon
påstod alltid att hon aldrig sett hans
like, men det var blott hennes
älskande hjerta soin såg honom i
denna idealiska dager; helt
säkert fanns i ilen stora, vida
verlden många hundrade lika
älskliga barn som denna lilla Bertil.

Stackars faster! nu är hon långt
borta skiljd från sin älskling
genom sjö och land; men bon
kommer iliåg honom hvarje stund,
huru ban pratade, huru ban
sprang, huru präktig, huru snäll,
huru sjelfsvåldig ban var! och
gret ban stundom, blef ban
genast tyst då hon tog honom i
famnen och ban enligt sin vana
fick luta den injuku svala och riu

af tårar fuktade kinden
emotlun-nes.

Faster hade varit, flera veckor
i hans föräldrars hein; men förr
ån hon ärnat, kallade henne
omständigheterna derifrån; jag tror
det kändes som skulle man slitit
en bit af hjertat ur hennes bröst!
varmt slöt hon Ida och Casimir
i siu famn ocb tog sedan den lilla
älsklingen i sina armarsamt
tryckte honom intill sig med hela
styrkan nf sin smärta. Han såg på
henne helt allvarligt och
förundrad, han förstod belt, visst att
faster skulle bort.

Den sista morgonen grydde:
Hon skulle resa mycket tidigt
och alla barnen väckas — dc hade
så bedt derom.

Det vackra hemmet såg belt
inbjudande lit, lampan brann i
matsalen hängande öfver
kaffebordet; de äldre barnen voro
redan så snällt uppe, men de sade
att Bertil ännu sof, hvarföre
faster skyndade in i barukammarn
för att ännu engäng få se. honom
i sin lilla bädd.

Det är aldrig rätt att visa barn
i en familj att man föredrager
den ena framför den andra; men
till stackars fasters försvar vill
jag nämna att bon på det
hjert-ligaste höll af ile begge andra,
ocb aldrig visade sig partisk för
lilla Bertil, då ban var häftig
och ledsen, hvilket ibland hände,
hvarföre Kasimir gaf henne det
vitsordet att »faster alllid var
rättvis;- men ntt hon mest smekte
och lekte med Bertil funno de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1871/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free