Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hittills uttryckt förvåning och oro,
hflrviil antaga ett uttryck nf stor
förskräckelse och sorg, och när
hnn frågade „ Hvar äf ditt
smycke?" då brnst hon åter i häftig
gråt och först efter en lång stunds
förlopp lyckades hon någorlunda
redigt berätta onisin olycka. Det
mörka moln som hvilade öfver
konungens panna uppklarnade ej
under Leilas berättelse; t vert om
syntes hnn än mera sorgsen när
hon slutat och under tårar had
om hans förlåtelse för sin
olydnad.
Kung Ezim upplyfte sin
dotter från hennes plats vid hans
fötter, betraktande henne
allvarligt och sade: „Leila, mitt
älskade barn, du bar varit mycket
o-betänksam och har derigenom
ådragit dig och oss alla sorg.
Men jng ser hur bedröfvad du
år deröfver, och känner huru
bittert det måste vara för dig att
så hårdt plikta derför. Du har
felat, barn, men du ångrar det
uppriktigt, och jag förlåter dig
den olydnad hvilken åstadkommit
dig denna förlust. Men följderna
häraf eller på hvad sätt du skall
godtgöra den, kan jag ej nu
säga; i morgon måste vi
inhemta råd uf vår beskyddarinna féen
Verité. Farväl till dess, mitt barn!
Din sorg år uiin — oeh så långt
jag förmår, skall som hittills min
faderliga kärlek vaka öfver dig."
Konungen kysste sina döttrar,
och dessa sade godnatt åt sin
fader ocb skildes från honom för
att begifva sig till sina rum, hvar-
est de tillbragte en orolig natt, för
det rnesta vakande med sin yngsta i
syster som ej kunde finna ro uti sin
mjuka bädd, och knappt
tillslutande sina ögon innan mörka
drötnmnr för hennes inbillning
framställde hennes förlust och
dess följder i den svåraste dager.
När solen följande morgon
strålade klar, infann sig kung Ezim
och hans döttrar i trådgården för
att invänta Verité; och hon korn
äfven, den goda, visa féen, och
konungen förtäljde henne sin
dotters förlust och bad henne
utfinna ett medel till dess
godtgörelse. Efter cn stunds
tankfull tystnad, sade Verité till
Leila som med största
uppmärksamhet lyssnade till hennes ord.
„Det smycke du bar och så
olyckligt förlorat måste du söka
att igenskaffa. — Genom
obe-tänksumbet har du förlorat det
— genom allvarligt sökande kan
du måhända återfinna det, ty
fogeln som röfvade det har icke
behållit det, utan åter bortkastat
det, han ville blott förorsaka dig
en sorg genom dcsB bortförande.
Men om det blir dig en
omöjlighet att finna den dyrbarn stenen,
så bör du försöka att till din
fader föra något som i skönhet och
sällsynthet öfverträffar ile skatter
ban eger förut. Du måste
fördenskull gå ut i verlden och
söka, söka flitigt under ett års tid,
och efter den tidens förlopp skall
min band osynligt åter leda dina
steg till hemmet och då skola vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
