- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1872 /
85

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K,

gubben, ty »le syntes ni 11 mer
»ch mer samln sig oeh dansa
omkring ban? värda
snöleka-men, och slutligen, till
snögubbens stora förvåning,
förenade sig alla strålar oeh
bildade en bred ljus våg från hans
fötter rakt ända till månen. Och
då hörde han en djup, som
ett genljud låtande stämma, som
från fjerran sade: „stig på, stig
på, tlu hederliga snögubbe!
Bjudes ödmjukast till månen!"
Oeh hvad kunde var snögubbe
väl annat svara på en så artig
bjudning ån: tackar
allraöd-mjukast; oeh så nickade han
sä, att hufvudet höll på att
falla i backen. Att ban skulle
buga sig, kunde rj komma
härvidlag i fråga; dertill var
ban för tjock. Men som alla
snögubbar var äfven denna
mycket fundersam af sig, så
att ban till en början oj rörde
sig ur fläcken Utan bara tittade
månen "midt i planeten" som
man emellanåt säger. Då ljöd
åter frän fjerran rösten: "stig
på, stig på, herr
landtjun-kare!" Oeh med detsamma
kände snögubben en underlig
rörelse i sina bon, och, har
inan sett pä maken, efter en
stund promenerar ban helt
lugnt, fast det gick mycket
varsamt, på den strålande bron
upp till månen. Det var en
lustig syn alt se den breda
oe.h styfva snögubben vandra
upp genom luften. När sedan
ban kommit till månen, hvilket

visst allt räckte en tid, mon
ej var det ändå så länge,
så höll ban på att stappla
omkull af bara förvåning, ty
ban såg nu bur från alla håll
och kanter nndrn snögubbar
likaledes behändigt klefvo in i
månen. Oeh alla kommo de
på dylika månstràlebrnnr, och
alla voro rätt glada och
uppspelte; och många hade äfven
fina fruntimmer med sig. Vår
snögubbe, som oj alls kunde
begripa hvad det hår ville säga
hviskade sakta åt en slägting,
som kommit från någon
gårdsplan i Helsingfors: "du
hufvud-stadsbo, du borde väl veta,
hvad det menas med det här
spektaklet! jag är, för att såga
sanningen, rätt kapitalt dum i
den här frågan." Hå, hå,u
utropade
hufvudstadssnögub-ben, hvilken tvenne normalister
lagat," du skulle sannerligen
ej duga till landtdngsmnn!
Vet du dä ej .att det är
namnsdagsbjudning? Månen, vår
vintorkalla gästfrie väld, heter
Karolus, och det är ju
Kalledagen idag. Ja, ni
landsortsboer, ni veten då rakt af
ingenting," och eå skrattade ban
så att magen hoppade. Då
skall man tro att äfven vår
snögubbe fick lif i spelet, när
han kom under fund med saken.
Han vände sig ifrån den
stor-raodige normalist -snögubben
till en liten näpen snögumma,
som några små
fruntimmers-skolister hoparbetat den före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1872/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free