- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1872 /
140

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

dag var Leonard ute och
besåg sill vackra Fjelldal, hvars
egor syntes så långt ögat
kunde nå. Akrarne stodo herrligt,
axen voro tunga ocb gyllne,
och på de belt nyss afmejnde
ängarne betade fredligt stora
hjordar af utmärkt hornboskap,
medan tusentals fiskar slogo
glänsande ringar i den
närbelägna sjön. Några karlar
plöjde på en åker ett stycke
derifrån, andra fälde timmer i
skogen, och i närheten af dem
stod Mathias och högg ved,
samt lyftade höfligt på mössan
för sin unge husbonde. Då
nu en af timnierkarlarnc ett
ögonblick hvilade med yxen,
och i!åg sig omkring, liksom
beundrade han den rika och
lifliga taflan, kände Leonard
högmods- ocli stolthetskänslan
få makt med sig, och frågade
den fattige mannen:

"Vet du hvem som eger de
der stora sädesfälten som
sträcka sig här rundtomkring"?

"Nej, unge herre!" svarade
arbetaren.

"Det är jag!" sade den unga
gossen stolt, ocb fortfor att
fråga: "Nå, än skogen der långt
bona, oeh ängarne, ocb alla
kreaturen som beta der, vet
du hvems de äro?71

"Nej, herre"?

"De äro äfven mina!" sade
Leonard liksom triumferande,
"ja, allt hvad du här kan se
är mitt!"

Arbetaren yttrade icke ett

ord, troligen af häpnad öfver
så mycken rikedom: men
Mathias som äfven stått en tyst.
åhörare uf detta sin unga
husbondes skryt, närmade sig och
pekade upp åt den blåa
himmelen öfver dem, samt frågade
uif-d högtidlig och allvarlig röst:
"Ar himmelen er också?"
Leonard kände sig träffad och
teg; ban glömde, eller rättare,
han visste ej, stackars gosse,
att himmelen ej kan köpas med
all verldens guld och silfver,
utan allenaBt med Frälsarens
dyra blod.

Emellertid grep
torparegos-scns fråga: "är himmelen er
också?" djupt in i hans själ,
ban hemkom tyst och
allvarsam, och sauima afton, tänkte
han för allra första gången,
sen sin tidigare barndom på
den bön hans moder lärt
honom, och hvilken ban ej läst
sedan hon stod vid hans lilla
bädd och såsom vanligt.,
s|afvat den för sin gosse. Ack!
han var då endast 6 år gammal,
och modren dog snart derpå.

Nu tog ban fram sin
bönbok, afdamutadc dou
omsorgsfullt, slog ii[>p märket, et i litet
kors af guldpapper, som han»
egna, små harnahändcr klippt
och läste "Fader vår!" samt
somnade mera till freds än på
måuga, länga år.

Hädanefter glömde Leonard
ingen enda qväll sin aftonbön,
och sökte om dagarna ofta
Mathias’ sällskap, hvilket blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1872/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free