Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(i
toner pä sitt instrunienr för att
Ådraga sig den unga
resenärens uppm&rksamhet.
— Ln hai-pn! utbrast hon.
— Ack spela för mig en
vemodig oeh klagande visa!
Minstrelen följde henne in i
det lilla rummet.
— Hvilken njutning, sade
miss Warwick till sig sjelf,—
hon hade det gemensamt ined
andra hjeltinnor att ofta tala för
sig sjelf, eller för att begagna
sig af ett mera värda dt uttryck,
att kläda sinn tnnkar i hörbarn
ord; — hvilken njutning att
åtminstone få höra en visa från
Wales! men hvilken skada att
det ej hellre är norra delen af
delta poetiska land än den
södra, och Conway istället för
Cardiff?
Efter att hafva spelat en
sorgsen melodi, sade den
kringvandrande spelmannen: — Det
der var bara en bedröflig
ballad, miss; men skulle ni inte
hellre vilja höra någonting
mera gladt? — Oeh ban började
spela en folkvisa.
— Nog! nog! utbrast
Ange-lina oeh stoppade fingrarna i
öronen? nog! barbariske man!
ni förstör ju hela min illusion.
— Hvad förstör jag?
frågade ilen stackars spelmannen.
Jag hoppades att denna
visa skulle behaga er, miss I det
är detta lands älsklingssång.
— Det är kanhända er
walesiska knapadels
älsklingssång, sade miss Warwick med
ett uttryck af ironiskt förakt;
men olyckligtvis är jag ingen
walesisk väpnare, och har ej
heller någon smak för edra
dryckesvisor.
Den stackars spelmannen
tystnade genast mea ett djupt
nedslaget uttryck: — Det gör
mig ondt, miss, sade hnn; jng
uppbjöd all min förmåga att
behaga er.
— Denne man motsvaras på
intet vis det begrepp jag gjort
mig om en bard, sade
Ange-lina i det hon betraktade
honom med en föraktlig blick;
en af desse gamle odödlige
barder! lian har ingen själ,
ban har blott tingrar. — Ilan
har ej „en mästares
konstfärdighet," — icke i sina ö^on
„ilen gudomliga eld som skadar
in i framtiden," —icke på sin
panna ..sorgens djupa fåror,"
— icke „en fientlig krigares
hotande blick," — icke ..det
yfviga skägg eller de för
stormen fladdrande lockarne, —
icke — ..den vilda blicken" —
Ack!
Det är på tiden att jag
beger mig härifrån, sade den
walesiska minstrelen, som nf
den unga damens blickar och
sätt slöt att hon ej njöt af
hnns talanger. Folk frän andra
orter skola måhända vara
mindre nogräknade.
— Han är inte engång blind!
fortfor Angelina då hon säg
honom undersöka det
skillings-stycke hon hade gifvit honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>