Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
sig, änmt leka med
kattungarna så mycket de ville. Och
mor lyftade den blanka
kaffepannan på bordet, och så
drucko barnen kaffe, med färskt
hvetebröd: derpå drog Hanna
lilla Ester med sig till ett hörn
af rummet, der hon visade
henne sin dockn, sotn hade cn arm
och ett ben, äin gamla trädhäst
och derefter mormors gamla
bibel. Så afklädde de dockan
och lade henne till sängs och
åkte med trädhåstcn, som
tycktes vara mycket yster, fastän
man icke skulle hafva trott
det, menade barnen. De åkte
med den så långt, långt bort,
slutligen hade de rest bela
verlden omkring, och Hanna
ku-skadc och Ester satt inne i
slädan. Mormors spinnrock
surrade, rnen de tyckte det var
jorden, som dånade, under
deras fötter, och vidare bar det
af. Dà de lekt sålunda en god
stund, fördes trädhästen åter
på sin fordna plats i vrån, och
der stod den stilla och
beskedlig. Ingen hade kunnat tro,
att man med den kunde resa
verlden omkring, men det
visste Hiekorua alt man kunde.
Derpå satte de sig på två små
pallar, bredvid spinnrocken och
mormor berättade för dem de
förunderligaste sagor, och då
hon slutat, såg hon så varmt
på dem, uied sina milda ögon,
oeli barnen logo emot henne,
samt bådo henne fortsätta. Det
gjorde hon också, ända tills
I mamma kom in med
smörgåsar åt de små, 3nälla flickorna.
Sedan fingo de också
hjelpa mormor med att nysta och
sprätta, och till belöning gaf
hon dem, ur sitt skrin, hvar
sitt röda äppel. Och så kom
Annette. Lilla Ester blef
påklädd, kysst och omfamnad,
och så fördes hon hem
Några dngar derefter, det
var en solklar förmiddag, fick
Ester tilllåtelse af sin pappa
att sända efter Hanna.
Hanna blef stormande glad, då
Annette kom; hon kunde
knappast hållas stilla sä liingc
modren kammade hennes bår och
påklädde henne den nätta blå
klädningen. Så gingo Annette
oeh Hanna. Då Annette, sedan
de vandrat en stund, visade
henne det stora, hvita,
tvåvå-ningshuset och berättade att
det var fröken Esters hem, blef
lilla Hanna belt skrämd. Ilon
vågade ej gå in i det granna
huset. sade hon; men Annette
skrattade och förde henne med sig
uppför den långa trappan, som
ledde till öfra våningen. En
betjent öppnade dörren och de
inträdde. Några minuter
derefter befann lilla Hanna sig
ensam i ett ljust, bländande
vackert rum. Der stodo
stolar och soffor beklädda med
siden, väggarne voro
betäckta af blanka speglar och
taflor med ramar och i taket
hängde en glimrande ljuskrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
